LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrare och elever i grundskolans tidigare Ärs upplevelse av sjÀlvbildens betydelse för motivation, lÀrande och lÀrmiljö. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framstÀllt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i Ärskurs 1 och 2 och med klasslÀrare i Ärskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslÀrares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslÀrare samt 23 elever. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna Àr eniga om att sjÀlvbilden har stor inverkan pÄ bÄde lÀrande och motivation.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier som Àr effektivast för att fÄ hjÀlp och pÄkalla lÀrares uppmÀrksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive Ärskurs tvÄ och sex.FrÄgestÀllningarna lyder: hur pÄkallar eleverna lÀrares uppmÀrksamhet och söker hjÀlp i klassrummet? Hur lÀnge behöver eleverna vÀnta pÄ hjÀlp?Metoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 66 observationer i Ärskurs tvÄ och sex. Ett observationsschema med fÀrdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, anvÀndes. Tre typer av strategier för att be om hjÀlp och pÄkalla lÀrarens uppmÀrksamhet registrerades: handupprÀckning, verbala strategier och fysiska strategier. De tvÄ förstnÀmnda observerades under lÀrarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjÀlp i klassrummet Àn vad pojkar gjorde.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likasÄ allmÀnt som en förutsÀttning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna sÄ som radio, TV och tidningar, idag Àven via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte lÀngre monopol pÄ lÀrandet utan mycket sker utanför skolan, pÄ fritiden, och just genom medier av olika slag. DÀrför kan skolan behöva anvÀnda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hÀn Ät underhÄllning. Kunnighet om media pÄ olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill pÄverka dem i en viss riktning.

Syftet med enkĂ€tstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lĂ„gstadieskola Huutoniemen ala-aste Ă€ndrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvĂ€r och symptom. Som jĂ€mförelse undersöktes Ă€ven en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgĂ„tt en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkĂ€t utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. EnkĂ€ten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av Ă„ren 1997 och 2000. Tekniska mĂ€tningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och pĂ„ samma tid av Ă„ret i 6-8 klassrum/skola.

Syfte: Att tillsammans med elever i Ă„k 8, pröva och vĂ€rdera ett nytt arbetssĂ€tt. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:? Ökar ett nytt arbetssĂ€tt elevernas lust att lĂ€ra?? KĂ€nns undervisningen mer meningsfull med ett nytt arbetssĂ€tt?? FörĂ€ndras lĂ€rarrollen och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?Teori: LĂ€rande sker i samspel och i kommunikation med andra, lĂ€rande Ă€r en aktiv handling, dĂ€r den som lĂ€r presenterar sitt lĂ€rande pĂ„ olika sĂ€tt, genom olika teckenskapande aktiviteter. Kompetens inom IKT och anvĂ€ndandet av IKT-verktyg gynnar lĂ€randet och lĂ€rarens roll förĂ€ndras i och med anvĂ€ndandet av IKT.Metod: En kvalitativ undersökning dĂ€r aktionsforskning anvĂ€nds i vilken intervjuer, enkĂ€ter, observationer och dagboksskrivande ingĂ„r.Resultat: BĂ„de genomgĂ„ng med hjĂ€lp av flipped classrooms (eleverna ser en film med lektionsgenomgĂ„ngen, innan lektionen börjar) )och redovisning genom pecha-kucha (en form av Power-Pointpresentation) eller film ökar lusten att lĂ€ra hos de flesta av eleverna i den undersökta klassen. DĂ€remot kan jag inte utifrĂ„n resultatet av den hĂ€r undersökningen sĂ€ga om dessa arbetssĂ€tt ocksĂ„ upplevs som mer meningsfulla.

VÄrt syfte med examensarbetet Àr att försöka förstÄ hur tvÄ svensklÀrare ser pÄ sitt arbete med att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF). Vi har börjat med att gÄ igenom en förÀndring i den nya skollagen som började gÀlla 2011. Den innebÀr att elever med diagnoser inom autismspektrumtillstÄndet (AST) men som inte har begÄvningsutvecklingsstörning skall tillhöra grundskolan. AST gÄr in under begreppet Neuropsykiatriska FunktionsnedsÀttningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gÄ i sÀrskola eller grundskola.

Syfte: PÄ en 7-9 skola i Sverige finns en sÀrskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig sjÀlva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trÀdde. Syftet var ocksÄ att undersöka den aktuella skolans organisering av en sÀrskild under-visningsgrupp.Teori: FramvÀxten av specialpedagogisk verksamhet och sÀrskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, dÀr ocksÄ nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgÄngspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts ocksÄ begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie i etnografins anda, det Àr en kvalitativ studie dÀr observation-er, intervjuer kombinerats.

Syftet med studien Àr att identifiera framgÄngsfaktorer, samt att pÄvisa hinder för att uppnÄ en fungerande elevhÀlsoorganisation, samt att visa hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgÄngsrikt elevhÀlsoarbete pÄ en skola.Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer av ElevhÀlsans personal i Äk 6-9 pÄ en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en vÀl fungerande ElevhÀlsa. Resultaten grundar sig Àven pÄ samtal med annan personal pÄ skolan, samt pÄ observationer i olika klassrum. Data frÄn intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrÄn aktivitetsteorin, dÀr fokus ligger pÄ beskrivning av ElevhÀlsans olika yrkeskategoriers mÄl, handlingar och operationer.Undersökningen visar hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhÀlsoorganisation. ElevhÀlsans arbete med eleverna kretsar kring hÀlsofrÀmjande arbete och arbete för att eleverna ska nÄ kunskapskraven. Detta bygger pÄ vÀrdegrundsarbete dÀr det satsats mycket kraft pÄ relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever pÄ skolan.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och dÄ specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att frÀmja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning pÄ att integrera dessa interaktiva skrivtavlor Àr Linköpings och i dagslÀget Àr varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har pÄverkat undervisningen ur ett lÀrarperspektiv, och dÄ specifikt lÀrare i de naturvetenskapligt orienterande Àmnena.Genom semistrukturerade intervjuer Àmnar studien att sammanstÀlla de förhÄllningssÀtt och erfarenheter lÀrare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lÀrare anser som betydelsefulla faktorer dÄ en skola genomgÄr en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger pÄ begreppen möjligheter, svÄrigheter samt kunskaper och andra faktorer.Resultaten av denna studie visar att lÀrarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och pÄ flera sÀtt ocksÄ har det.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar elevers lÀrande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras lÀrande i matematik, i sÄ fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har anvÀnts för att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt till undervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har ocksÄ det sociokulturella perspektivet anvÀnts, dÄ tvÄ av de centrala frÄgestÀllningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med sprÄket i matematiken.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om höglÀsning anvÀnds i skolan och hur valet av bok ser ut och vilket syfte lÀrarna har med höglÀsningen. Syftet var ocksÄ att undersöka hur stor plats mÄngkulturella inslag fick i de höglÀsningsböcker som lÀstes i skolorna under höstterminen 2014 samt att se om dessa böcker förekom i större utstrÀckning i de klasser som hade elever med utlÀndsk bakgrund eller inte. DÄ det svenska samhÀllet och dÀrmed skolorna gÄr igenom en förÀndring dÀr mÀnniskor av mÄnga olika etniciteter och kulturer möts i större utstrÀckning fann jag det intressant att se om detta Àven Äterspeglades i den litteratur som anvÀnts som höglÀsningsbok i skolorna. Litteratur kan fungera som ett hjÀlpmedel i att skapa gemensamma och vÀrdefulla vÀrderingar och acceptans för varandras olikheter. DÀrför fann jag det intressant att undersöka om alla mÀnniskor i vÀrlden fÄr vara med inom skolans höglÀsningslitteratur.I enlighet med syftet valdes böcker ut vars innehÄll analyserades med fokus pÄ att hitta mÄngkulturella inslag.

Jag har med hjÀlp av en enkÀt undersökt vad en grupp elever frÄn NT-gymnasiet i JÀrfÀlla sjÀlva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgÄtt. Jag har tittat pÄ, om de anvÀnt sig av kunskaperna nÀr de gjort presentationer i andra Àmnen och om de tror att de fÄtt högre betyg i andra Àmnen pÄ grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gÄtt en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gÄtt, nÀr de gör presentationer i andra Àmnen? Jag har undersökt om de ocksÄ upplever sig ha fÄtt andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhÀllsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utlÀsas av enkÀtsvaren.

SammanfattningSkolan kan sÀgas ha tvÄ primÀra och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundlÀggande demokratiska vÀrden. Att vÄrt samhÀlle har förÀndrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förstÄelse, tolerans och inlevelse för andra mÀnniskor har blivit allt mer angelÀgen. För förverkligandet av skolans bÄda uppgifter spelar lÀroboken fortfarande en framtrÀdande roll. En viktig frÄga Àr om lÀroböckerna i religionskunskap Àr anpassade för den relativt nya situation som rÄder i skolan, med mÄngkulturella och mÄngreligiösa klassrum.Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken mÄn tvÄ lÀroböcker i religionskunskap kan sÀgas uppfylla lÀroplanens direktiv om att undervisningen ?skall frÀmja förstÄelse för andra mÀnniskor och förmÄga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Ambitionen med detta arbete Àr att undersöka huruvida det finns nÄgot mönster mellan anvÀndandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar pÄ att matematikboken har en vÀldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som Àmnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begrÀnsat utrymme gjorde Àven vi under den verksamhetsförlagda delen av vÄr utbildning. I vÄr SAG-uppsats bestÀmde vi oss för att undersöka huruvida detta stÀmde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och anvÀndandet av matematikboken var knapphÀndigt efterforskat.