BakgrundHög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande.

Den nya tidens utmaningar ställer allt högre krav på effektivitet och flexibilitet hos verksamheter. Traditionella informationssystem har svårt att tillmötesgå dessa krav. Den serviceorienterade arkitekturen (SOA) betraktas som ett nästa steg i utvecklingen, med syfte att hantera denna problematik. Förutsättningarna för att ett förändringsarbete skall lyckas kan definieras i termer av överblickbarhet, samförståelse (medvetenhet) och meningsfullhet. En lyckad övergång till SOA förutsätter att dessa faktorer har beaktats i förändringsarbetet. Begreppet SOA är fortfarande nytt för många och därmed kan förväntningar på arkitekturen variera stort.

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

SyfteSyftet med studien är att undersöka vad grundskoleelever har för uppfattningar om personer med utvecklingsstörning och om de uppfattningarna kan skilja sig åt beroende på om:- man går på en grundskola som inte har något samarbete med särskolaneller- på en grundskola som arbetar med inkludering och samverkan med särskolan och även har klasskamrater som är inskrivna i särskolan.MetodStudien utgår från teorin om sociala representationer. Enkelt uttryckt innebär teorin att olika individer tillsammans skapar en gemensam uppfattning om verkligheten. Ur uppfattningen, representationen, skapas en sorts vardagskunskap som enar dem och vägleder dem i den sociala tillvaron (Chaib & Orfali, 1995). Elever från två skolor som passar in i de i syftet presenterade kategorierna deltog i undersökningen. I studien användes vinjettmetoden.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

Bakgrund: Delaktighet i samhället är avgörande för den psykiska hälsan och är viktigt utifrån såväl ett individuellt som ett samhälleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frågan vidare. Målet med undersökningen, utförd i Göteborg, är att studera frågor som rör delaktighet i samhället enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har använts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tänker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhället. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhället.

Bakgrund: Det finns ett flertal metoder och instrument som bedömer individens funktionsprofil samt förmåga i relation till arbetskrav. Det är därför möjligt att det finns skillnader mellan olika FHV gällande hur dessa används och hur det påverkar en rättssäker och lika bedömning av arbetsförmåga. Detta finns idag ingen kunskap om. Syfte: Syftet med detta projektarbete är att hos en selekterad grupp inom FHV inventera och analysera vilka metoder och instrument som idag används för att mäta funktion och arbetskrav vid arbetsförmågebedömningar.Frågeställningar: Hur sker arbetsförmågebedömningar idag inom FHV? Vilka instrument används inom FHV för att mäta funktion och arbetskrav i samband med arbetsförmågebedömning? Vilka svårigheter föreligger och vilka möjligheter till förbättringar upplever FHV vid bedömningar av arbetsförmåga?Metod: Studien har genomförts som en riktad enkät och analys av data inhämtat från en selekterad grupp av 22 personer från skilda FHV-enheter.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.

Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer? Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram.

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmärksammat inslag på den svenska fondmarknaden och tillväxten har varit stark både till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. Själva grundidén för hedgefonder är att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. Låg risk samt låg korrelation med aktie- och räntemarknaderna är ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.Problemområde: Hedgefonder kommer säkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv är att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppställda förvaltningsmål.Syfte: Genom kvantitativ beräkning ämnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förväntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras på sekundärdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och räntehistorik. Studien är teoretisk i den mening att vi använt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillämpat, empirisk då vi själva genomfört beräkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svårt att uppfylla målet om ?absolut avkastning?.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att ta reda på vad flickor respektive pojkar i årskurs 7-9 har föruppfattning om ämnet Idrott och hälsa, och i synnerhet tävlingsmoment inom undervisningen. Med uppfattning menas här elevernas känslor inför idrottsundervisningen ochtävlingsmoment i termer som negativt respektive positivt, samt vad eleverna har föruppfattning om varför man tävlar, och vad de tror att de lär sig genom att tävla.Frågeställningarna är följande:Hur uppfattar flickor respektive pojkar de tävlingsmoment som ingår i Idrott och Hälsaundervisningen?Varför tror eleverna att tävlingsmoment finns med i Idrott och hälsa undervisningen?Vad tror och tycker eleverna att de lär sig genom att tävla?Metod: Metoden som använts är webenkäter. Enkätfrågorna hade en hög grad av standardisering ochstrukturering i form av fasta svarsalternativ. En pilotstudie på tre högstadieungdomar gjordessom hjälpte till att forma den slutgiltiga enkäten.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt. Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet.

Bakgrund och problem: I och med finanskriserna har intresset ökat för företagens utlämning av upplysningar kring risker och osäkerhetsfaktorer. Variationen av mängden av risker samt utförligheten i hur dessa beskrivs kan skiljas mycket åt, då de företag som följer ÅRL vid sidan av IFRS måste redovisa sina väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. Företag, som enbart följer IFRS, har inte detta krav och har därmed möjlighet att inte redovisa vissa risker.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur företagen upplyser om sina risker och osäkerhetsfaktorer och vilka och hur många risker och osäkerheter som man upplyser om. Detta för att få en bredare syn på vad företagen anser att dessa termer betyder, vad som ingår i dem och hur företag generellt kommunicerar ut sin riskrapportering.Avgränsningar: I denna studie analysera företag noterade på Stockholmsbörsens Large, Mid och Small Cap-listor, som har publicerat en årsredovisning för 2009 samt halvårsrapporter från 2010.Metod: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 122 börsnoterade företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2009 ? 2010.

I detta arbete används begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.