2005 Ärs Ärsredovisningar Àr de första som Àr anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 Àr utvecklad av IASB och har bl a medfört en förÀndring i redovisningen av goodwill.Författarna Àmnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft pÄ redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som gÄr att utlÀsa i 2005 Ärs Ärsredovisningar i jÀmförelse med Är 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har tvÄ personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag anvÀnds teorin om informationsasymmetri, den FörestÀllningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som anvÀnds av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat vÀsentligt 2005 jÀmfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas dÄ goodwill vÀrderas enligt de nya reglerna, vilket Àr i konflikt med IAS 38..

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hÄrdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma pÄ den amerikanska marknaden innebÀr denna lag att Àven de mÄste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förÀndringsarbete skall vara fullbordat och godkÀnt vid Ärsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillÄtas fortsÀtta agera pÄ den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag krÀver ett omfattande förÀndringsarbete, vilket i sin tur krÀver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstÄnd. Den krÀver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lÀmpad förÀndringsledare som har möjligheten att lÀgga ner all sin arbetstid pÄ förÀndringen. Det Àr dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förÀndringen ha en vÀl utarbetad strategi för mÄl, handlingsplan och agerande pÄ individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivÄ..

LövgÄngen var ett vanligt element i trÀdgÄrden under renÀssansen, och den var mer anvÀnd hÀr i Sverige Àn i övriga Europa. LövgÄngen blev troligtvis mer anvÀnd i Sverige pÄ grund av att det kallare klimatet inte kunnat erbjuda samma blomsterprakt Äret om vilket gjorde att man istÀllet arbetade med mer stabila element. NÄgra utav dessa lövgÄngar finns bevarade Àn idag och Àr nu mer Àn 250 Är gamla. TvÄ av dessa finns pÄ Vrams Gunnarstorps och Skabersjös gods i SkÄne. LövgÄngarna pÄ Vrams Gunnarstorp och Skabersjö har kommit att bli tvÄ vÀrdefulla element i den Svenska trÀdgÄrdskonstens historia, och man Àr angelÀgen om att bevara dem lÀnge det gÄr.

Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-lÀnders vÀrdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla lÀnder för att underlÀtta handeln med vÀrdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som Àr insatta och medverkande i införandet av direktivet.

I uppsatsen Àr kunskapsteoretiska spörsmÄl av betydelse. Filosofen Ludwig Wittgensteins tankar om sprÄk och mening utgör den teoretiska utgÄngspunkten.Vid lÀsning av Enqists roman "Boken om Blanche och Marie" redovisas tolkningsförslag pÄ kÀrlekstemat utifrÄn den teoretiska bakgrunden och en politisk och social medvetenhet med rötter i 60-talets experimentella prosa. Genom ett lÀsarorienterat betraktelsesÀtt visas ett samspel mellan text och lÀsare och mellan form och innehÄll..

En svÄrighet för smÄföretag Àr hur de anskaffar kapital för att investera. MÄnga smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte Àr den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien Àr att undersöka och analysera varför smÄföretag anvÀnder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har pÄverkat smÄföretag nÀr det gÀller ekonomisk utveckling. Studien begrÀnsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts för att kunna fÄ fram en djupare kunskap om det undersökta Àmnet. Urvalet av smÄföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Undersökningen Ă€r en kvalitativ studie dĂ€r sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfĂ€llen. Under intervjun lĂ€ser vi en ambivalent bilderbok varpĂ„ jag som intervjuare stĂ€ller frĂ„gor. Studiens syfte Ă€r att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de vĂ€ljer bilden eller textens historia och varför. FrĂ„gestĂ€llningarna utgörs av;I vilken utstrĂ€ckning vĂ€ljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfĂ€llena? I boken om Uma Ă€r bilderna inte entydiga utan innehar en mĂ€ngd information som direkt motsĂ€ger texten.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. HÀr listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motstÄndet som uppstod nÀr hotet började realiseras. Uppsatsen tittar pÄ vilka faktorer (politiska, stadsplanemÀssiga, kulturvÄrdande, ekonomiska) som pÄverkar en gatas förÀndring och vad som vÀrderas högst..

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillvÀxtbolag minskade med 60 procent Ären 2009-2010, och med bara ett fÄtal aktörer kvar pÄ marknaden kan det bli det svÄrt för tillvÀxtföretag att fÄ kapital. AffÀrsÀnglar Àr investerare vilka fungerar som kompletterande lÀnkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör dÀrför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det Àr sÄledes intressant att undersöka om Àven affÀrsÀnglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillvÀxtbolag under Ären för finanskrisen 2008/2009. Med fokus pÄ investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkÀtundersökning och genom intervjuer undersökts om affÀrsÀnglarnas investeringsvilja har Àndrats. Resultaten av studien visar pÄ att det över lag inte funnits tendenser pÄ minskad investeringsaktivitet.

Beslut angÄende finansiella investeringar sker för den enskilde individen likavÀl som i företag. Besluten följer den finansiella vÀrldens utveckling och blir dÀrmed alltmer komplexa. Placeringar av monetÀra tillgÄngar med förvÀntan att generera inkomst eller vÀrdestegring innebÀr en risk. RisknivÄn pÄ investeringen beror pÄ investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser pÄ den finansiella marknaden och kan sÄ smÄningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstÄr hos beslutsfattare.Genom att studera vad som pÄverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstÄ vad som ligger bakom vilken risk som vÀljs vid en finansiell investering. NÀr förÀndring i risktolerans studeras tas hÀnsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns pÄ den finansiella marknaden.

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera kommunikationen mellan lÀrare och elev. Det som Àr spÀnnande Àr att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjÀlp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han anvÀnde Àven denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera pÄ lÀrarens kommunikation med eleven i Àmnen som historia och matematik.För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nÀmnts tagit hjÀlp av Wickmans (2002) analysmodell.

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.