Skolan Àr en del av samhÀllet och de frÀmlingsfientliga Äsikterna som visar sig har varkenstöd i vÀrdegrunden eller i lÀroplanerna. Som lÀrare mÄste man förhÄlla sig till detta ochförsöka motverka frÀmlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lÀttare sagt Àn gjort. Syftetmed denna uppsats Àr att kartlÀgga och undersöka hur verksamma lÀrare förhÄller sig till denmÄngkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielÀrare i Àmnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrÀmlingsfientliga och rasistiska Äsikter. Det visar sig att mÄnga saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper Àr en bra grund för att argumentera mot stereotypa förestÀllningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lÀrarna lÄta eleverna uppleva möten medmÀnniskor frÄn andra kulturer, Àven om det hade behövts i större utstrÀckning.

Projektet Àr ett verktyg för att snabbt analysera en plats "planerade" historia. Som studie har jag arbetat med Södermalm i Stockholm..

Titel: IntÀktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intÀktsredovisning tros pÄverka finansiell information frÄn entreprenadföretag Bakgrund och problem: IntÀkter utgör oftast den största och mest relevanta posten nÀr det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intÀktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intÀktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte Àr harmoniserade och för svÄra att tillÀmpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de tvÄ stora normsÀttarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvÄret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gÀllande intÀktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur intÀktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intÀktsredovisningen tros komma att pÄverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer pÄverka möjligheten för externa intressenter att fÄ en rÀttvisande bild av företagen. Metod: Studien tillÀmpar en kvalitativ metod dÀr sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad eleverna pÄ gymnasiet anser vara viktigast att lÀra sig inom historieÀmnet samt att se vilken skillnad det finns mellan de elever som har förÀldrar med förgymnasial utbildning, förÀldrar med gymnasial utbildning och förÀldrar med eftergymnasial utbildning. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning i fyra olika klasser; en barn- och fritidsklass, en naturvetenskaplig klass och tvÄ samhÀllsvetenskapliga klasser. En jÀmförelse har sedan gjorts med andra liknande undersökningar, t.ex. Youth- and history-undersökningen frÄn 1995 och Sture LÄngströms undersökning frÄn 2000. Resultaten frÄn min undersökning och de andra pekar pÄ att eleverna anser att det Àr viktigast och mest intressant med nutidshistoria i Europa och Sverige.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

Syfte: FramstĂ€llningens syfte Ă€r att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan. FramstĂ€llningen kommer att koncentreras kring ersĂ€ttningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nĂ€mnda harmoniseringsstrĂ€van. Metod: I framstĂ€llningens genomförande tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrĂ€dare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: FramstĂ€llningen utgĂ„r frĂ„n institutionell teori och legitimitetsteori för att pĂ„visa hur EU:s öppenhetsdirektiv pĂ„verkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin pĂ„verkan.

Den hÀr uppsatsen handlar om barn- och ungdomslitteratur. I bakgrunden ges en kortare historik om barnbokens historia i Sverige fram till och med Är 1960. Syftet med uppsatsen Àr att se hur skolan gestaltas i barn- och ungdomsböcker frÄn Är 1955. Jag har i undersökningen valt att avgrÀnsa mig till svenska barn- och ungdomsböcker som kom ut i tryck första gÄngen 1955. Med hjÀlp tidigare forskning har jag analyserat de lÀsta barn- och ungdomsböckerna.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populÀrkulturen, nÀrmare bestÀmt HBOs populÀra tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser pÄ det förÀnderliga förflutna och dÀrmed utvecklar vÄrt historiemedvetande. Uppsatsen stÄr pÄ tre ben och vilar pÄ perspektiv dÀr det första behandlar att man genom att se pÄ reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som Àr viktigt (meningsbÀrande), hur populÀrkulturen imiterar och ÄteranvÀnder myter och dÀrför kan anses vara en historisk kÀlla vÀrd att fokusera pÄ samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket bestÄr av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som nÄgonting historiskt konstruerat. Uppsatsen Àmnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populÀrkultur, nÀrmare bestÀmt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det förÀnderliga förflutna. Undersökningen tar fasta pÄ hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som hÀrstammar frÄn deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Mitt syfte med uppsatsen Àr att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhÀllspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta pÄ konsthistorien och se hur den manliga kÀrleken portrÀtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrÄn de olika epokerna som hÀnger ihop med samhÀllets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begrÀnsa mig har jag valt att behandla vÀstvÀrlden, det vill sÀga Europa och Nordamerika. Det Àr inte för att det inte finns konst med den hÀr sortens motiv i östvÀrlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig pÄ vÀstvÀrldens socialpolitiska historia.

Texten jĂ€mför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssĂ€ttet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och kĂ€nslan i fotografiet Ă€r omrĂ„den som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmĂ€nhet tas upp..

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students.