Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ?Europa? och de själva konstruerades som icke-européer.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

The Republic of Moldova, situated in eastern Europe and a former part of the Soviet Union, is now experiencing a phase of transition in both society and landscape. They have hardly any fossil depots and are currently dependent on Russian gas, with 97% of their energy needs imported. The new elected government wants to move towards the EU and this is generally seen as the way to grow and reduce poverty. Security in the energy sector is important and one tool is to increase the use of renewable energy sources. Through interviews, texts, and visits I have studied the implementation of renewable energies (RE) in Moldova through a society development perspective. The study has aimed to investigate the sociotechnical complexity of this subject and to discuss the potentials and way of dealing with the subject in the specific cultural context of Moldova.

Moldova is one of Europe?s poorest countries with a struggling business environment and an unpredictable political situation. The purpose of this thesis is to understand the implications of corruptions and why networks have come to play a key role in the Moldovan culture and if the formations of network are due to heritage or an effect of functionalism. The focus of the study is also to explain how the networks develop and the formation and maintenance of loyalty and trust among the members of the network. The study is of a qualitative nature that uses a key informant sampling method to get access to members of different business networks.

The three post-communist states - Belarus, Moldova, and Ukraine ? have gone different ways in terms of freedom and democracy since the breakdown of the Soviet Union 1991. During these years, the state and the civil society have been fundamental actors in the struggle against, and even for, authoritarianism.A strong state with great capacity in Belarus has undermined the chances for the civil society to fulfil its task as a watchdog of the state and link between the citizens and the government.Failed authoritarianism in Moldova has led to a situation where both the state and the civil society are weak. The major problem is lack of organization and cohesion; both the state and the civil society have often been divided by ethnical differences and are therefore not strong enough to promote democracy.In Ukraine, the dominance of a strong state ended in 2004 when the Orange Revolution took place, sometimes called a ?peak of democracy? where popular mobilization and protests succeeded in it's opposition against the state.

The transition from having been under another country?s control to becoming a democratic country can, many times, pose difficulties, which has proven itself to be quite common. Estonia and Moldova?s processes towards a democratic regime are two examples of countries with varied success in the final transition phase.When the USSR (Soviet union) fell and collapsed in 1991 Estonia was well on their way from having a communistic ruling to a democratic one due to the fact that their democratic work had already begun a few years prior to 1991. After the collapse Estonia continued with their democratic work and in 2004 the country became a EU member state.

Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare.

I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhålla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt här i en debatt mellan de båda forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka områden som belystes och vem som kom att få rätt år 2007/2008. Kärnan i mitt arbete är inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. Där debatten om Ryssland är av det slag att den tål granskning mer än ett decennium efteråt. Rent geografiskt är Sverige ett litet land på randen av det ryska imperiet som spänner sig över nästan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska länderna är placerade nästan som en blockad av det ryska imperiets strävan västerut, en strävan som pågått i flera hundra år.