Föreliggande studie behandlar frÄgan om hur kvinnor som behandlingsassistenter upplever sin arbetssituation, om hur de upplever arbetskrav och om de upplever meningsfullhet och glÀdje pÄ sin arbetsplats. Studien genomfördes genom intervjuer med fem kvinnliga behandlingsassistenter, dÀr teman och frÄgor som arbetskrav, genus och arbetsbeskrivning togs upp. Intervjuerna genomfördes pÄ ett behandlingshem i VÀstra Götaland. Studien visade att intervjupersonerna upplevde att de som kvinnor inte nÄdde upp till de fysiska krav som stÀlldes pÄ dem, de var stÀndigt tvungna att vara fokuserade och lyhörda pÄ sin arbetsplats samt att de som behandlingsassistenter lÀrt sig sköta sitt arbete professionellt och inte ta Ät sig av pÄfrestningar frÄn klienter. Intervjupersonerna kÀnde meningsfullhet och glÀdje i sitt arbete eftersom att minnen de skapat med klienterna gav dem en kÀnslomÀssig innebörd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin Äldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger pÄ förskolor med Äldersblandat samt Äldershomogent arbetssÀtt. Dessa delar sammanstÀlldes och jÀmfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med Äldersblandade barngrupper Àr mer missnöjda med sitt arbetssÀtt Àn de med Äldershomogent arbetssÀtt. Vi har kunnat se ett samband mellan pÄverkan pÄ sin arbetssituation och hur nöjd man Àr med denna.

Detta examensarbete behandlar överföring av personal frÄn ett företag till ett annat. Vikten av att hantera personalen rÀtt vid en outsourcingaffÀr Àr stor. DÀrför Àr det viktigt att ledningen hela tiden hÄller personalen informerad om vad som kommer att hÀnda i och med outsourcingaffÀren.Personalen spelar en central roll i företaget dÄ den besitter kunskap om kundföretaget. Denna kunskap kan avgöra hur bra leverantören kan sköta kundens system. DÀrför Àr det viktigt att sköta överföringen av personalen rÀtt, för att fÄ nöjd personal och framförallt inte förlora personal.I mitt arbete har jag undersökt hur personalen upplever övergÄngen till det nya företaget.

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom Àldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. UtifrÄn mitt empiriska material, tidigare forskning och andra kÀllor verkar grÀnsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefÀr 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende pÄ vilka organisatoriska förutsÀttningar som rÄder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjÀlp.Offentlig sektor Àr uppbyggd utifrÄn en hierarkisk modell dÀr enhetschefen ofta Àr det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta bÄde av besparingskrav dÄ Sverige befann sig i en lÄgkonjunktur, men ocksÄ som en konsekvens av Àdelreformen.

Abstract The main purpose of this study was to investigate if and how the employees in elderly care experience stress and which underlying causes they understand to be important in their work situation. The purpose was also to investigate whether Karaseks and Theorells demands and control models could be used to explain the employees feelings of stress and to see in which categories the participants are in. Furthermore, the purpose was also to understand the participants work situation and to describe the factors and remedies the employees perceive to contribute to the stress levels at their workplace. 81 questionnaires were distributed at three different locations, two of which were in Ronneby and one in Örebro. 56 people answered the questionnaires. The result yielded that 80% of the participants felt stress during their working hours the last few years. The results are in agreement with the demands and control models which showed that people with high demands and low control experienced a higher degree of stress than people with lower demands and higher control, which corroborates the hypothesis 1.1..

I den nya lĂ€rarutbildningen jĂ€mstĂ€lls förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rare. De kallas alla för lĂ€rare och har lika lĂ„ng utbildning och jĂ€mbördig status. Ser det ut sĂ„ pĂ„ fĂ€ltet? Är vi pedagoger pĂ„ lika villkor eller Ă€r förskollĂ€rare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? VĂ„rt syfte Ă€r att skapa kunskap om förskollĂ€rarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rares syn pĂ„ samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser Ă€ven att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jĂ€mfört med hur den ser ut idag.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.

En enkĂ€tundersökning utfördes pĂ„ ledare inom olika företag i Örebro och TranĂ„s. Syftet var att jĂ€mföra ledares upplevda stressnivĂ„ pĂ„ smĂ„, mellanstora och stora företag, samt att undersöka deras stresshanteringsförmĂ„ga, hĂ€lsa och arbetstillfredsstĂ€llelse. EnkĂ€ten bestod av 117 frĂ„gor som mĂ€tte olika stressförhĂ„llanden som t.ex. kvantitativ överstimulering, rolloklarhet och ledarskap. Vidare mĂ€tte enkĂ€ten mental och fysisk hĂ€lsa, stresshanteringsmetoder, individegenskaper och arbetstillfredsstĂ€llelse.

Konsultchefen Àr en nyckelperson pÄ bemanningsföretagen och arbetar med att matcha personer med rÀtt kompetens till de uppdrag som kommer in samt har arbetsgivaransvar för de anstÀllda konsulterna. Konsultchefens arbete innehÄller dÀrför ett stort mÄtt social interaktion som krÀver skapande och underhÄllande av mÄnga professionella relationer samtidigt. Syftet med uppsatsen var att belysa konsultchefens arbetssituation med sÀrskilt fokus pÄ vad som utmÀrkte denna sociala interaktion och de mÄnga professionella relationerna. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fem konsultchefer pÄ tre bemanningsföretag och resultatet genomgick en tematisk analys. De tendenser som framkom var att den sociala interaktionen kÀnnetecknades av oförutsÀgbarhet, informations- och kommunikationssvÄrigheter samt av att anpassa sig och agera stöd.

Purpose/Aim: The aim of this thesis was to examine how multi channel publishing in different stages effect the work for journalists.Material/Method: The thesis is based on ten case studies selected from the literature and one conducted especially for this thesis. The case studies have been categorized according to a model that describes three strategies for multi channel publishing. The first strategy is to have a primary publishing channel, the second is to have separate editorial staffs for all publishing channels and the third is to treat all publishing channels equally.Main results: Journalists working for companies using the first strategy have not experienced any major differences in working conditions or work practices. For journalists employed by companies using the second strategy for multi channel publishing the effects on the journalists was noticeable but not major. The effects on journalists in companies using the third strategy are mainly stress and an uncertainty regarding how to use special media techniques..

Nyutbildade lÀrare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. NÄgra av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstÀmmande resultat. De nya lÀrarna erfar bland annat stress, brist pÄ kontroll samt att de sociala frÄgorna kring eleverna tar upp vÀrdefull undervisningstid. UtifrÄn den bakgrunden finns pÄ högskolan i GÀvle ett inductionnÀtverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lÀrare. Detta sker genom praxisnÀra och deltagarorienterad forskning i samarbete med nÄgra av de omgivande kommunerna.

Offentliga chefers arbetssituation har förÀndrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/handlingsstrategier som chefer anvÀnder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt grÀnssÀttande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stÀrka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrÀmjande, nÀrvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom Ätta kluster av chefer: de gynnsamma, desjÀlvbejakande medarbetarinriktade, de icke-grÀnssÀttande, deinformella positionsstÀrkarna, de frÄnvarande, de sjÀlvförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade frÄn varandra medavseende pÄ hÀlsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende pÄ verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmÀrkning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.