SammanfattningDe flesta barn fÀngslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det Àr ett mycket intressant Àmne. Fokusgruppen har varit elever i Ärskurs 4-6 och efter nÄgra större bortfall var det slutligen elever ifrÄn 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt dÀr eleverna i bÄde text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol?jord?mÄnsystemet samverkade och rörde sig i förhÄllande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de sÄg pÄ orsaken till Ärstider samt varför vi har dag och natt. De tvÄ pedagogerna som undervisade klasserna fick svara pÄ nÄgra frÄgor om hur de sÄg pÄ undervisningen om astronomi, om den undervisningsmetod de anvÀnde sig av och pÄ elevernas lÀrande och förstÄelse för Àmnet astronomi.  I denna undersökning kunde samma typer av missuppfattningar ses hos dessa elever, som de missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare Är med andra barn ifrÄn olika lÀnder.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.

I denna studie undersöks vilka faktorer som pÄverkar idrottslÀrares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslÀrares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha lÀst NaturvÄrdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens pÄverkan pÄ kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framvÀxten av ett mer hÄllbart samhÀlle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.

Ett av lÀrandemÄlen för utbildningen inom barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) Àr att sjÀlvstÀndigt handlÀgga en normal förlossning. Kliniskt trÀningscenter vid institutionen för vÄrdvetenskap och hÀlsa ger studenter möjlighet att trÀna praktiska moment i handlÀggning av förlossning utan att involvera patienter. DÄ dessa trÀningstillfÀllen Àr begrÀnsade finns behov av andra inlÀrningsformer. Film som undervisningsmetod vid inlÀrning av praktiska moment har visat goda resultat. Utbudet av pedagogiska filmer för blivande barnmorskor Àr emellertid litet eller obefintligt.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i Àmnet musik, dels att tolka och skapa förstÄelse för vad olika musiklÀrare i VÀxjö kommun har för mÄl med momentet musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förstÄelse för hur elever pÄ Sandsbro skola upplever momentet musicerandet i musikundervisningen.UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angÄende olika musiklÀrarnas syn pÄ musicerande och en kvantitativ undersökning betrÀffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet musicerande i musikundervisningen. Det sammanstÀllda resultatet har dÀrefter bearbetats och analyserats utifrÄn litteratur inom det aktuella omrÄdet.Resultatet visar att musiklÀrarna arbetar helt eller delvis utifrÄn egenproducerat material momentet musicerande. Vad betrÀffar Sandsbromodellen arbetar musiklÀraren helt och hÄllet utfrÄn egenproducerat material. Vidare visar resultatet att nÄgra av musiklÀrarna uppfattar puls och musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan nÄgon har valt att lÀgga betoningen pÄ det instrumentala musicerandet. Det instrumentala musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklÀrarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundlÀggande drag i Sandsbromodellen Àr att musiklÀraren drar nytta av elevernas stora intresse för populÀrmusikMusiklÀrarna anger ocksÄ olika mÄl för momentet musicerande, dels att det skall ge spelglÀdje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmÄga.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att designa ett projektarbete dÀr elever i Ärskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen Àr att motivera filmprojektet utifrÄn didaktiska frÄgestÀllningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén Àr bland annat att skolans styrdokument framhÄller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsÀttningar för kreativitet och lust i lÀrandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke Àr ocksÄ att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervÀrde utöver de enskilda Àmnenas innehÄll. LÀroprocesser kan förstÄs utifrÄn olika pedagogiska teorier.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀsning av historisk skönlitteratur kan leda till ett ökat elevengagemang för Àmnet historia samt ett ökat kÀllkritisk tÀnkande hos elever i Àmnet. Studien motiveras av en upplevelse av att skolÀmnet historia i praktiken har onödigt snÀva innehÄllsliga ramar, och av att mÄnga elever upplever Àmnet som ett trÄkigt ?pluggÀmne?. Ofta utgÄr historieundervisning frÄn kronologiskt skrivna lÀroböcker fyllda av korrekta fakta, men nÀstan helt i avsaknad av kött, blod och ?vanliga mÀnniskors? perspektiv och berÀttelser.

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

Uppsatsens syfte var att utforska och definiera belting, den kontroversiella sÄngtekniken som kommit att bli allt mer vanlig och anvÀnd bland sÄngare, som ett resultat av ett ökat intresse och flöde av populÀrmusik i vÄrt samhÀlle. Syftet var ocksÄ att studera hur denna teknik anvÀnds av sÄngpedagoger i deras arbete. Denna kvalitativa undersökning Àr baserad pÄ litteraturstudier inom röstfysiologi och röstens funktion, och specifika teorier angÄende belting. Den grundar sig Àven pÄ intervjuer av sÄngpedagoger som anvÀnder belting i sitt vardagliga arbete, bÄde som pedagoger och som sÄngare. Resultaten visar att belting kan ses som en röstfunktion eller som en utvidgning av det lÄga registret, eller som en blandning av bÄda.

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Detta examensarbete Àr ett kvalitetsarbete med utvÀrdering av ett unikt Àmnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och dÀrmed förÀndrat det dagliga, reguljÀra skolarbetet. Genom en berÀttelse fÄr lÀsaren ta del av elevprojektet SpÄr, som resulterade i bland annat konstutstÀllningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med lÀnsmuseet Murberget i HÀrnösand. I berÀttelsen fÄr lÀsaren Àven ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som ocksÄ strÀcker sig över en tidsram av 5 Är.