Syftet med undersökningen är att se hur sent anlända elever har upplevt och påverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom våra informanters berättelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har påverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser på sin roll i dagens samhälle. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgått från berättelseforskning för att nå informanternas livsberättelser.

Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Uppkomsten till denna uppsats grundar sig i ett samarbete med Luleå kommun. Då tekniken ständigt utvecklas och nya medier skapas sker förändringar i samhället. Idag är Internettjänsten Facebook vida populär i världen. Denna Internetsida är ett resultat av ändrade sätt att kommunicera och umgås för människor. Förutsättningar för marknadsföring och informationsspridning förändras också med tiden.

This thesis examines the National Heritage Board in Sweden and the way they look upon themselves, the surrounding world and their mission. Methodologically it?s a discourse analysis based on poststructuralist and social constructionist thoughts. This means, simplified, that nothing is taken for granted and that power relations and ideology always matters. There is no true or distinct heritage.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

No abstract.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country.To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at ?gymnasiet? in Sweden which is equivalent to USA?s senior year in high school.The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lågkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skälet blivit alltmer populära under de senaste åren. En av dessa dieter är Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en låg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fått stor uppmärksamhet i svenska medier och många människor har valt att följa den. Mat har utöver näringssyfte ett flertal andra betydelser som är viktiga att ta hänsyn till vid kostrådgivning. Livsmedelsval kan bl.a.