Studien belyser hur kvinnor upplever ungt Moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret Moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den består dels av en analys av tidningsartiklar där kvinnor förekommer, dels av intervjuer med åtta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger på vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gällande kvinnorna i artiklarna, på huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt på huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhällsgrupp, etnicitet, ålder, Moderskap och äktenskap/samboende gällande dem själva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhällsgrupp, äktenskap/samboende och Moderskap tycks dock vara av större betydelse än ålder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..

Många kvinnor lider av nedstämdhet och depression under graviditeten. Det uppmärksammas inte alltid av personalen på mödravårdscentralen. Prenatal depression påverkar sannolikt både den gravida kvinnan och barnet negativt. Screening med självskattningsformuläret EPDS på mödravårdscentralen och erbjudande om stödjande samtal är ett sätt att fånga upp och hjälpa blivande mödrar. Syftet med studien var att beskriva några kvinnors upplevelser av sin livssituation, Moderskapet och de stödjande samtal de blivit erbjudna under graviditeten.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och Moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

This paper examines in what way the heterosexual matrix is challenged by Stephenie Meyer in Breaking dawn (Så länge vi båda andas). By doing a thematic study on the various family constellations appearing in the novel, I search for the queer elements in it. I discuss incest, family building and motherhood, and find that there are numerous queer elements associated with the themes I have chosen. I conclude that the Cullen family challenges the heterosexual matrix, despite not being typical queer vampire characters. I also find that building a successful family is not based on gender or constellation otherwise, but is instead dependant on democracy and equality.

Bakgrund:Att skaffa barn allt längre upp i åldrarna har ökat markant de sista årtiondena i Sverige. I Samhället uttrycks en oro kring att nativiteten minskar då barnlösheten ökar beroende på stigande ålder hos kvinnor som vill skaffa barn.Syfte:Syftet med denna studie är att se hur ett antal kvinnor, 35 år fyllda, ser på det nyblivna Moderskapet. Ytterligare ett syfte är att göra en jämförelse mellan några av de kvinnor i min studie som både fött barn i unga år och senare i livet.Metod:Studien är en kvalitativ intervjustudie av 8 kvinnor som alla har fött barn efter 35 års ålder.Resultat:Kvinnorna upplever sig inte som ?gamla? förstföderskor vilket är något som uttrycks av samtliga. Det finns en ambivalens ibland de intervjuade kvinnorna som man tydligt kan se, då de samtidigt beskriver ett större lugn som mor vilket de tror beror på att de är mödrar efter 35 år.

Abort/Motstånd är en diskursanalytisk studie av text och bild hämtade från den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte är att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet ? det vill säga den diskursordning som behandlas.Det teoretiska ramverket utgår från kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras även i relation till graviditet och/eller Moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska västerländska diskurs som ofta fråntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgår det att huvuddragen i motståndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktäriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort närmast porträtteras som monster.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge..

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Uppdelningen av föräldrapenningsdagarna mellan mammor och pappor i Sverige är inte jämställd, år 2013 tog kvinnor ut 75 procent av föräldrapenningsdagarna och männen 25 procent. I tidigare forskning har det bland annat visat sig att ekonomi, arbete, amning och jämställdhet är olika motiv som angetts till uppdelningen av föräldrapenningsdagarna. Det har även visat sig att kön är en viktig förklaring till hur föräldrarna delat upp dagarna mellan sig. Den här uppsatsen baseras på öppna intervjuer med fyra kvinnor där de berättar om föräldraledighet och Moderskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka 1) hur kvinnorna i sina berättelser motiverar deras uppdelning av föräldraledigheten samt 2) hur kvinnorna genom sina berättelser bidrar till att göra kön.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ?Ett nytt skede i livet ? en studie om identitet och Moderskap? och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande.

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att Moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Sammanfattning: Syftet i studien är att beskriva upplevelsen av ungt Moderskap i Sverige idag utifrån socioekonomiska förhållanden, identitet och attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i såväl grupp som enskilt. Intervjupersonerna är unga mödrar från Göteborg och några grannkommuner som har fått barn när de var i 16-20 års ålder. Resultatet visar att Moderskapet går som en röd tråd genom de tre huvudområdena och att Moderskapet är starkt förknippat med identitet. De unga mödrarna beskrev Moderskapet som identitetsbildande och som en övergång från ungdomstiden till vuxenlivet.