I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av Modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och då framförallt i skolan. Vi har intervjuat åtta elever på en högstadieskola samt utfört observationer för att få en så klar bild som möjligt av deras förhållande till mobilanvändning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utsträckning skett ansikte mot ansikte är nu mer benägen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan på individ och samhället har både positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frågeställningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvändning, hur de använder sina mobiler och hur detta påverkar den sociala interaktionen.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ?gatans kyrka?.

The object of this paper is concerned with the subject youth and politics. The aim of the paper is to study what influence our today modern societies has between two social landscapes, Greece and Sweden and try to give an explanation to why young peoples political engagement is different in the two countries. To fulfil my aim of this paper I have used a few questions, these questions will give me an insight in how young people look at politics, what their interests are and if they feel that they can and ought to act political. The theoretical starting points I?ve used I?ve chosen with reflection to look at the social landscape we live in and its changes over time.

Studien har i syfte att undersöka entreprenörers attityder och upplevelser till skärpta säkerhetskravvid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). Undersökningen är en kvalitativ studie som utförts isamarbete med OKG och Högskolan i Halmstad. Studiens empiri är baserad på 12 kvalitativaintervjuer med entreprenörer som arbetar i de zoner där de passerar flertalet säkerhetskontroller inomOKGs anläggning. Studien baseras även på observationer av olika karaktär. Den teoretiskareferensram som präglat studien har främst varit Giddens (1996) teori kring Modernitet samtmotivations teorier med psykologiska inslag, i vilka motivation och förståelse varit centrala begrepp.Informationen kring säkerhetsrutiner har av respondenterna ansetts bristfällig vilket påvisat enoförståelse till säkerhetsåtgärderna.

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Denna uppsats undersöker Modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också Modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur en grupp kvinnliga användare av sociala medier känner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig är kvinnornas egna berättelser av upplevelser och känslor kopplade till användandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades på tillvägagångsättet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom ämnet för undersökningen ansågs falla inom ramen för frågor av känslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde känna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förändringar som gjorde att man började ifrågasätta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. Föräldraförsäkringen som kom 1974 gjorde att båda föräldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och få ersättning. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidningen Vi Föräldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall några förändringar har skett från mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts på fyra årgångar under fyra olika decennier av tidningen Vi Föräldrar. De slutsatser som kom fram är att mannen, pappan i familjen, påverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebära frustration och hur de anställda hanterar denna kan påverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnära verksamhet resonerar och agerar för att hjälpa de anställda att hantera känslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har också varit att utröna hur dessa eventuella åtgärder värderas bland de som arbetar nära klienterna. Metoden som användes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer på socialförvaltningar samt socialsekreterare.