Barn som vÀxer upp i stadsmiljöer Àr hÀnvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se vÀldigt olika ut. FrÄn ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tÀnkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar pÄ mÄnga fördelar med att lÄta lekmiljön prÀglas av ett mer naturlikt formsprÄk kopplat till barnens utveckling. Trots den vÀletablerade uppfattningen om att leken Àr vÀrdefull för barnen prÀglas mÄnga lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begrÀnsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebÀr ibland att formge platser för barn. Det Àr av den anledningen viktigt att förstÄ barnens behov och betydelsen av att utforma platser sÄ de passar dem sÄ bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stÀrka kopplingen mellan barn och natur.

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Syftet med arbetet har varit att gestalta BoglundsĂ€ngen, ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro. BoglundsĂ€ngen ligger cirka tvĂ„ kilometer norr om Örebro centrum och Ă€r ett öppet vĂ„tmarkslandskap med ett rikt fĂ„gelliv. Det fanns en önskan frĂ„n kommunen om att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten till omrĂ„det och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt locka dit fler mĂ€nniskor. BoglundsĂ€ngen ligger nĂ€ra bebyggelse och skulle kunna ha ett stort vĂ€rde för de boende runtomkring. Men trots det centrala lĂ€get Ă€r det inte mĂ„nga mĂ€nniskor som anvĂ€nder omrĂ„det idag och fĂ„ örebroare vet om att det finns.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

Ett icke trivialt IP-nÀtverk bestÄr av mÄnga noder som Àr förbundna med varandra genom olika typer av transmissionsmedier. Man kan förestÀlla sig nÀtverket som ett moln av noder och förbindelser. NÀtverksvisualisering handlar om att kika in i molnet och snabbt fÄ en övergripande bild över de komplexa relationer som finns i det.Genom att skapa nÀtverkskartor som grafiskt beskriver ett IP-nÀtverk kan arbetet med att övervaka och felsöka det underlÀttas.Telenors svenska nÀtverksövervakning har utvecklat ett system för att automatiskt generera nÀtverkskartor i formatet SVG. De har stÀllt frÄgan om det gÄr att göra dessa interaktiva och koppla ihop dem med befintliga verktygsprogram.Denna rapport visar exempel pÄ tekniker, baserade pÄ öppen kÀllkod och öppna standarder, som kan anvÀndas för att utveckla ett system som gör nÀtverkskartor i dokumentformatet SVG interaktiva i en webblÀsare.Problemet att göra nÀtverkskartorna interaktiva analyseras och olika lösningsalternativ tas fram och jÀmförs med varandra.Ett system baserat pÄ öppen mjukvara och öppna standarder utvecklas för att visa hur de redovisade teknikerna kan anvÀndas i praktiken. Systemets arkitektur beskrivs i tre systemvyer.

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krĂ€vs för att sĂ€tta upp en "first line"-support för anvĂ€ndare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. MĂ„let med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportĂ€renden, samt hitta och utvĂ€rdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs ocksĂ„ en support- och Ă€rendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur Ă€renden ska skötas.Inledande frĂ„gestĂ€llningar för examensarbetet var frĂ„gor som; Hur hanteras ett Ă€rende? Hur mĂ„nga Ă€renden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören fĂ„ hjĂ€lp om Ă€rendena Ă€r för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att fĂ„ grundlĂ€ggande förstĂ„else för olika typer av supportkĂ€llor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

HÄllbar utveckling har blivit till ett vÀlanvÀnt begrepp som innehar mÄnga betydelser beroende pÄ arbetsomrÄde och sammanhang. Syftet med arbetet Àr att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och dÀrigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hÄllbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, dÀrefter har strategier som bidrar till hÄllbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som Àr anvÀndbara vid gestaltning för hÄllbar utveckling formuleras utifrÄn litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara anvÀndbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hÄllbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mÄngfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nÀsta steg studeras exempelprojekt med en hÄllbarhetsinriktning. Strategierna frÄn litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktÀr hÀmtade frÄn verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlÀttande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat pÄ den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett omrÄde i södra Stockholm. Gestaltningen Àr ett sÀtt att exemplifiera och tillÀmpa kunskapen.

This thesis is a study of residential environments and a design concept for a proposed housing area in Tierp. The industrial era created a need for the central planning of housing. The confined environments that arised in cities during the 19th century, together with modernistic and democratic ideas, led to regulations in planning and housing. Though the overall goal has been the same: to create a good standard in living, the ideas of how to achieve that have varied. The starting point for following generations has been to attend to the insufficiencies of the earlier planning periods.