Sök:

Sökresultat:

1256 Uppsatser om Moderna sprćk - Sida 2 av 84

Moderna myter

MÄnga myter finns dokumenterade sedan flera hundra Är tillbaka och anvÀnds fortfarande i diverse moderniserade former. De Äterspeglar allt frÄn hjÀltemodiga dÄd, moraliska dilemman, skrÀck inför det okÀnda, politik, till hÀmnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfÀllet Àr aktuellt, skrÀmmande eller kring företeelser som Àr pÄ modet just nu. Men vad Àr egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar vÀrlden över, med olika tidsmellanrum.

Undervisning i moderna sprÄk : en studie av metoder och arbetssÀtt i tyska

Huvudsyftet med detta arbete Àr att Àr att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna sprÄk idag och tidigare traditionell sprÄkundervisning. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka metoder/arbetssÀtt som anvÀnds vid sprÄkinlÀrning. Arbetet innehÄller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer lÀroplanen i moderna sprÄk ifrÄn tidigare lÀroplaner Àr betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi sprÄklÀrare ska lÀra eleverna att kommunicera Ànnu bÀttre sÄ att de kan göra sig förstÄdda internationellt.

HusbÄtar - framtidens boende med flyt

Examensarbete om moderna husbÄtar med Sverige som utgÄngspunkt. .

Lekens vÀsen och hotet mot lek i det moderna samhÀllet

I den hÀr hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens vÀsen samt lekens vÀsen i förhÄllande till det moderna samhÀllet genom att analysera vad lek Àr och dÀrefter stÀlla lek i förhÄllande till nÄgra av modernitetens strukturerande former. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn olika vetenskapliga discipliner sÄsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

NyanlÀnda elevers flersprÄkighet : i engelska och moderna sprÄk

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

Förekomsten av sexistiska fördomar inom mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom GÀvleomrÄdet deltog i studien genom att besvara en webbenkÀt. FrÄgorna som anvÀndes för att mÀta modern sexism hÀmtades frÄn Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar Àn respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade Àven att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar Àn kvinnliga respondenter.

Picasso möter Duchamp : En narratologisk underso?kning av performativitet, positionering och va?rdering i Moderna Museets katalogtexter

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgÄngspunkt i museets egna pÄstÄende att konstnÀrerna ofta utmÄlas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt vÀrdering av konstnÀrskapen undersöks och en jÀmförelse görs mellan katalogerna och de tvÄ konstnÀrskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingÄng till en förstÄelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnÀrskap..

Nationella provbanken i moderna sprÄk - AnvÀndare eller icke-anvÀndare

PÄ regeringens uppdrag tillhandahÄller Skolverket provbanken, som Àr en del av det nationella provsystemet. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och varför material frÄn provbanken i moderna sprÄk för steg 3 och 4 anvÀnds vid bedömning och betygssÀttning, samt hur lÀrare som inte anvÀnder provbanken bedömer och betygsÀtter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen anvÀnds provbankens material som slutprov för att bekrÀfta fÀrdighetsnivÄ, underlÀtta och stödja arbetet med bedömning och betygssÀttning. En bidragande anledning till anvÀndandet Àr att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven.

LitteraturlÀsningen i dagens skola : en sjÀlvklarhet?

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

LÀslust och lÀslist : om litteraturundervisning i demokratins tjÀnst

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

Vilka strategier anvÀnder gymnasieeleverna nÀr de lÀr sig ett modernt sprÄk? / What type of methods do high school students use when they learn a modern language?

Att lÀra sig flera sprÄk utöver sitt modersmÄl Àr viktigt idag för att det Àr frÀmjar kommunikationen mellan mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden. Idag i Sverige studerar mÄnga gymnasieelever ett eller flera moderna sprÄk och pÄ sÄ vis fÄr de chansen att utveckla sig sprÄkmÀssigt. Men frÄgan i detta examensarbete Àr, vilka strategier anvÀnder sig gymnasieeleverna av för att lÀra sig ett modernt sprÄk enligt gymnasieeleverna sjÀlva? Vad har de för minnesknep för att memorera glosorna och grammatikreglerna? Vilka delmoment av sprÄkinlÀrningen tycker de Àr svÄra respektive lÀtta nÀr de lÀr sig ett sprÄk? Det Àr svaren pÄ de hÀr frÄgorna som besvaras hÀr via en enkÀtundersökning som gjorts med elever i franska steg 4 och 5, samt en referensenkÀtundersökning med elever i tyska steg 3. Vidare belyses tre sprÄkforskares teorier om sprÄkinlÀrning, en annan aspekt som tas upp Àr en aktuell forskning som har gjorts pÄ gymnasieelevers inlÀrningsstrategier i moderna sprÄk och vad det gav för resultat.

Den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk - dokumentation och bedömning

Dokumentation och bedömning Àr bland de mest aktuella frÄgorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga fÀrdigheten bedömas pÄ samma sÀtt som de andra fÀrdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten pÄ elevens lÀrandeprocess Àr ett krav i lÀraryrket. Syftet med min studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga fÀrdighet i moderna sprÄk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. HÀr beskrivs vilka svÄrigheter som möter lÀrarna nÀr de dokumenterar och bedömer den muntliga fÀrdigheten i moderna sprÄk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen pÄ resurser Àr de frÀmsta aspekterna som gör att den muntliga fÀrdigheten dokumenteras och bedöms mindre Àn de andra fÀrdigheterna. För att underlÀtta dokumentation och bedömning föreslÄs i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller sjÀlvbedömning dÀr eleverna Àr mer involverade i sitt lÀrande och kan hjÀlpa lÀrarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lÀrarna i dokumentation och bedömning av den muntliga fÀrdigheten..

Kunskapskraven och betygsskalan i moderna sprÄk utifrÄn Lgr 11

Syftet med detta examensarbete, inom lÀrarutbildningen, Àr att fÄ en ökad förstÄelse hur undervisande lÀrare i moderna sprÄk pÄ grundskolan valt att strukturera upp sin undervisning sÄ vÀl gÀllande planering, genomförande och bedömning utifrÄn kunskapskraven frÄn Lgr 11 samt betygsskalan A-F som implementerades 2011. Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning, vars resultat bygger pÄ fem genomförda semi-strukturerade intervjuer med undervisande lÀrare i moderna sprÄk. De frÄgor som de intervjuade har fÄtt svara pÄ handlar om vad de anser om de nya kunskapskravens formuleringar, samt betygssÀttning utifrÄn den nya betygsskalan. Andra frÄgorna som har stÀllts Àr om de upplever att de har tillrÀckliga kunskaper om de nya kunskapskraven och den nya betygsskalan, samt om de anser att rÀttssÀkerheten Àr god eller inte. LÀrarna anser att den nya betygsskala med sex istÀllet för fyra steg Àr bra.

7 § Skuldebrevslagen och moderna betalningsmetoder

Lag (1936:81) om skuldebrev Àr en av fÄ lagar som reglerar betalning. Skuldebrevslagen stiftades pÄ 1930-talet, nÀr de flesta betalningar gjordes med hjÀlp av sedlar och mynt. Idag sker emellertid betalningar ofta genom moderna betalningsmetoder sÄsom girering, konto- och kreditkortbetalning och e- betalning. 7 § Skuldebrevslagen reglerar betalningar av skulder stÀllda i en utlÀndsk valuta, och paragrafen ger gÀldenÀren en rÀtt att, istÀllet för den avtalade valutan, betala i en gÄngbar valuta pÄ betalningsorten. I uppsatsen utreds vilken funktion som 7 § Skuldebrevslagen kan och bör fylla nÀr betalning görs via en modern betalningsmetod.

Genus i barnlitteratur, frÄn förr till nu

Denna forskningsstudies syfte Àr att analysera hur det kvinnliga och manliga framstÀlls i bilderböcker. Studien gÄr ut pÄ att undersöka hur genus gestaltas i bÄde Àldre och moderna bilderböcker. Detta har sedan jÀmförts för att se hur förÀndringen har varit de senaste 100 Ären. Den Àldre barnlitteraturen representeras av Elsa Beskows inflytelserika författarskap och de moderna böckerna har valts utifrÄn deras popularitet pÄ 2000-talet. I studien ingÄr sex bilderböcker som har analyserats frÄn samma utgÄngspunkter.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->