Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklärare samt framställningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna språk från 2011 ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa två analyser jämförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna språk från 2000 i anslutning till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgår från Tornbergs tre kulturperspektiv, som används som idealtyper vid analysen av lärarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet är att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de båda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock åt då kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn där nation och kultur inte nödvändigtvis måste höra samman. Fransklärarna tycks uppdelade i tre grupper.

Detta är en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, där syftet är att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet påverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgänglig. Med hjälp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, intervjuerna har genomförts med säljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien använder vi Castells nätverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nätverkssamhället består av tillgången till moderna kommunikationshjälpmedel som underlättar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning låter individen vara uppkopplad dygnet runt.

Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.

The purpose of this study is to examine a brand?s green marketing and its consumers? perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop?s website to represent their brand.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

The purpose of this thesis is to investigate whether or not capitalism, viewed here as the system that is currently the dominant economic system in the Western world, can be seen as a modern myth or not. An author, Brian Tracy, of several popular self-help books is the target of this investigation and the language he uses in his books have been scrutinized in order to see whether or not he uses a religiously influenced, and more importantly, myth-creating language. In order to do so, Bruce Lincolns theories of myth have been used in correlation with Stefan Arvidssons definition ov myths. Also of interest is whether or not Tracy in his books uses any of the instruments of power defined by Michel Foucault to support his claims.The investigation shows that capitalism indeed can be seen as a modern myth. This claim is supported by the facts that Tracy not only uses a language heavily influenced by Christian texts and belief but furthermore because he descirbes himself and the people he claims to have helped in a way that strongly resembles the narratives of myths.

Studien behandlar försöksverksamheten Region Skåne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och påverkar även allmänheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra teman; ?Permanenta självstyrelsen!?, ?Region Skåne är positivt och en nydanande föregångare?, ?Införandet av regioner är en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region Skåne är konkurrenskraftigt och bidrar till tillväxt?. I dessa narrativa teman använder regionen övertalningsdiskurs och myter, men även grepp som dramatisering och iscensättande.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur elever i skolans tidigare år värderar olika språk samt deras perspektiv på och attityd till flerspråkighet. Vi granskar även elevernas uppfattning kring hur olika språk används i skolan och hur detta kan bidra till deras förhållningssätt till flerspråkighet. Det finns många felaktiga myter om flerspråkighet, som exempelvis att det skulle vara svårare att lära sig ett nytt språk om man håller kvar vid det gamla. Med hjälp av tidigare forskning inom området beskriver och argumenterar vi för olika sätt att integrera flerspråkighet i pedagogiska verksamheter. Vi använder oss av intervjuer i form av gruppsamtal med elever från en tredjeklass. Dessa samtal analyseras i transkriberad form när vi presenterar våra resultat. Vi kan urskilja att vissa språk värderas högre än andra och se ett samband med hur dessa språk används i skolan.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Dagens moderna e-samhälle har inneburit stora förändringar för den vanliga individen. En av de största vardagsförändringarna är digitaliseringen av kommunikation. Analoga brev ersätts i allt större mån av digitala e-mail och analoga tidningar samt flygblad digitaliseras eller förmedlas genom hemsidor. Många är nog ense om att detta är något positivt. Att den tekniska utvecklingen bör främjas snarare än att motverkas.

Det här examensarbetet är en textstudie som handlar om filmens plats i svenskämnets lärome-del för gymnasieskolan. Målsättningen med uppsatsen är att beskriva och analysera hur filminslag används i läromedel som utkommit under de senaste åren, i relation till vad som står i läroplan, kursplan och i andra artiklar från skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptäckas i de undersökta läromedlen.Kursplanen, och andra publikationer från skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad användning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen är i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen måste förhålla sig till ?literacybegreppet? och i viss mån till den moderna receptionsforskningen.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.