Tidigare forskning visar att läromedel har en normskapande effekt hos elever. Ett forskningsområde som ofta belyses är genusaspekten och en kontinuerlig granskning av hur läromedel framställer jämställdhetsfrågan behövs. Den här studien har undersökt tre läroböcker ur ett genusperspektiv med utgångspunk i Hirdmans teoretiska ramverk. Studiens syfte är att undersöka hur könskonstruktioner representeras i moderna läroböcker. Genom en bildanalytisk tolkning av läroböckerna har jag i uppsatsen kunnat dra ett antal olika slutsatser.

Detta arbete är en undersökning av hur vi som musiker idag kan gynnas i vårt musicerande av att studera historiska instrument. Frågeställningarna är ?Kan jag som musiker idag dra nytta av att skaffa mig teoretiska och praktiska kunskaper om historiska instrument?? och ?Hur mycket hänsyn vill jag ta till hur verken ursprungligen kan ha låtit när jag spelar dem på ett modernt instrument??. Undersökningen utfördes från två olika håll, dels genom jämförande av inspelningar av samma verk på historiska och på moderna instrument och dels genom att själv genomföra en av skolans projektveckor på historiskt instrument, i mitt fall naturhorn. Resultatet blev att jag fick en djupare förståelse för hur den klassiska musiken lät när den skrevs och att jag fick ett bestämdare ideal för hur jag anser att den bör framföras idag.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utländsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrån de nio kulturella dimensionerna från GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade på mellanchefsnivå.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhållningssätt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de från början hade väldigt lite insyn i samhällets underförstådda regler, vilket kunde orsaka osäkerhet från början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hållning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av positiv särbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades på positiv särbehandling och kvotering av kön och exkluderade därmed etnicitet som särbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har använts den traditionella juridiska metoden, vilken innebär studiet av de fyra rättskällorna, och ävenså har begreppen positiv särbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillåtligheten av positiv särbehandling uppställs av EG-domstolen. Dessa kriterier var främst att: likvärdiga eller nästintill likvärdiga meriter förelåg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot målet med den positiva särbehandlingen och att ett systematiskt jämställdhetsarbete bedrevs.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus..

This qualitative case study, made with four companies, looks closer at how more effective information management, with the help of IT-systems, affect companies market communication and relations to customers and suppliers. Customer Relationship Management perspective is used and Enterprise Resource Planning-systems are the ground for new technology change. The main conclusions are that new technology affects the outcome of companies? relationships towards their customers and suppliers and that the processes and activities between the involved parties are more closely linked. Also involving your suppliers and external actors makes the information handling more effective and companies that do so most likely have a competitive advantage..

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i förhållandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte är dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hälsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningsläge;aktiv, passiv, spänd eller avspänd, som den anställde skattar sinhälsa högst. Resultatet beräknades med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och bygger på en enkätundersökning(N=137) som genomförts på arbetsplatser i tre svenska städer.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillämpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hälsa.

Denna uppsats handlar om tektologi, en systemteori utvecklad av en rysk vetenskapsman vid namn Alexander Bogdanov mellan åren 1912 och 1928. Vi har i uppsatsen haft för avsikt att utreda om tektologin har något att tillföra modernt systemtänkande. Detta har vi gjort genom att låta Stafford Beers viable system model representera det moderna systemtänkandet, och därefter jämföra en modellering av en organisation med VSM, med en modellering av samma organisation med en egenutvecklad modell baserad på tektologi. Resultaten visar att tektologin har en hel del att tillföra modernt systemtänkande. Framför allt ger den nya infallsvinklar till modelleringen och belyser delar av organisationen som man inte kan se med VSM.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Syftet med uppsatsen var att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ? undersöka hur övervakning har blivit ett uttryck för maktutövning i det moderna samhället. För att besvara uppsatsens syfte användes två frågeställningar som vardera berörde framställningen av övervakningsdiskursen. Den ena frågeställningen analyserades på makronivå med utgångspunkt i diskursteori och textanalys av massmediala artiklar. Den andra frågeställningen utreddes genom en diskurspsykologisk ansats på mikronivå, där intervjuer med pedagoger och elever analyserades med hjälp av samtalsanalys.

Sammanfattning I vårt examensarbete är syftet att belysa hur yrkeslärare på Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser på sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktärsämnet de undervisar i. Vi ville i studien få svar på frågorna om; vilken syn har yrkeslärare på hur de underhåller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktärsämnet, hur ser yrkeslärarna på den kompetensutvecklingen/fortbildning de får idag och vilken kännedom menar yrkeslärarna de har om branschens önskemål när det gäller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkäter till tjugofem yrkeslärare på Fordon- och Fordontransportprogrammet på tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslärarna inte ansåg sig få tillräckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktärsämnet eller allmänpedagogiskt. Yrkeslärarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser på skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvärd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslärare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslärare.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.