This 15 point level essay intends to carry out an ideological critic of the scientific humanism; the main question the essay asks is: do the Humanists practice a rational dialog. In able to find an answer to this question have I developed an analyze scheme that show what the skilful demagogue should avoid, if he have an interest in practicing a rational dialog. The essay shows that, when it comes to debating their most important issues, the Humanist does not practice a rational dialog. The Humanists deny that other forms of humanism than the one they practice exists, according to their beliefs´ humanism must contain an atheistic attitude to the world. When it comes to the Humanists debates concerning religion they accentuate those parts of the bible that they believe is destructive for mankind, these arguments have no rele-vance and are therefore not rational..

The purpose of this study is to examine discussions held by politicians and experts concerning the concepts Christian ethics and western humanism. I will examine the argumentation for and against the concepts Christian ethics and western humanism, which finally ended in a resolution of using these concepts in the curriculum Lpo/Lpf 94. In this study I am using a qualitative method to examine how different opinions and views are expressed in two different committee reports, initiated by the Ministry of Education, as well as protocols from the debate in the Swedish Parliament.I will attempt to elucidate the political views of these concepts, which will become an integral part of the base of values in the curriculum. Results show that the politicians are unanimous regarding the content itself, but disagree of the thought of establishing the base of values in Christian ethics. But the discussion is ambiguous because the opinion of the politicians is that the concepts, especially Christian ethics, stand for general human values.

SammanfattningRelationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel.Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet?Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras.

The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ?exclusive humanism?.The research questions are:? What are the authors writing about when describing the secular world- views?? What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11?? Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ?exclusive humanism??The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big.

A studie about a male ideal in Sara Lidman''s novels Tjärdalen and Hjortronlandet, based on saga literature from Iceland.  .

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan de olika värdena- humanistiska respektive hedoniska, som man har i ungdomsåren och hur de hänger ihop med människors välbefinnande senare i livet. Välbefinnandet senare mäts utifrån fyra beståndsdelar; partnerrelationer, familjeklimat, livstillfredställelse och psykiskt välmående. Därefter utfördes en korrelationsanalys för att kontrollera sambandet mellan välbefinnande och sociabilitet. Data var hämtad från en longitudinell studie som påbörjades 1955, kallad Solna projektet. Vid första tillfället var deltagarna 16 år och vi använde oss av data om välbefinnande när de var 35 år.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.

The purpose of this thesis was to trace and discuss tendencies in the debate of the computerization of the libraries, in Swedish library press during the period of 1970-1999. The set-out was the issue of how the library journals, as representatives and mouthpieces of a by tradition humanistic profession, coped with a revolutionary innovation related to a field (data technology) which they hadn't any knowledge or even interest in. The examination included three Swedish library journals: Biblioteksbladet with connection to Sweden?s most established library organization (SAB); Bis which is founded upon a socialistic base and; DIK-forum rooted in the union. The analysis of the debate was partly based on three different sets of values related to data and systems development.

Syftet med detta arbete har varit att titta närmare på vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har läst svenska motsvarande nivå A1 på universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjälp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen användes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjälpa lärare att förutspå och förstå eventuella svårigheter vid inlärningen av ett främmande språk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översättning av strukturen till tyska respektive engelska.

The purpose of this paper has been to identify which modern search functions user of Smartphones are using, why just these functions are being used, and how they have affected the way users acquire information. Modern search functions in this paper means searches that are not based on text, i.e. ways to search for information by other means than writing something into a search field. To identify this, two studies were conducted, one with a questionnaire being distributed with the help of Google Docs through social networks, and one with four interviews with users of modern search functions for Smartphones. The study showed that even though 76 % of Smartphone users are aware of at least one modern search function, only 29% uses one on a regular basis.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22, 5 hp, 2014.

Churches are seen as one of Sweden's most valuable cultural heritage. They bear witness to a living tradition and gives us knowledge of society at large and therefore people's lives at different times. These buildings possesses a high value, which is shared by the vast majority, and they are protected by law. The concept of modern churches is in this essay the churches built after 1940, which is not covered by law. The older churches has therefore a cultural and historical value which the modern churches lack.About 600 churches are built after the year of 1940 and the total number of churches in the country is 3400.

The values of the Swedish school system is said to be rooted in the ethics of Christianity and western humanism. Critics say that this expression can be seen as a sign of an obscured eurocentrism when world-wide accepted values is said to be cared for by Christianity and the west. The purpose of this paper is to examine how the politicians argue on this issue, why the values of the Swedish school system should be said to be cared for by the ethics of Christianity and the western humanism. I also want to examine if these arguments in fact corresponds with the worldview of eurocentrism. The examination consists of a discourse analysis review of, for example, journals of the Swedish parliament, which is later compared with the theories of eurocentrism.I believe the argumentation can be categorized in three main categories: first a conservative ideological perspective where they are driven by the notion that the Swedish culture could be defined by establishing and defending its foundations; a philosophical/religious perspective where they want to justify the indisputable values they believe should be maintained in the schools; a eurocentric/psychological perspective where they tend to express the Swedish identity by defining what is typically characteristic of ?us? and typically characteristic of ?the others?.