Scrabble är ett populärt korsordsliknande brädspel som funnits på svenska sedan 1950-talet. Datorprogram som spelar Scrabble har funnits sedan och 1980-talet. De flesta har haft som fokus att spela så optimalt som möjligt och utmana de bästa mänskliga spelarna. Det här arbetet undersöker hur man kan skapa en ?Fun-AI? för Scrabble som fokuserar på spelarens upplevelse och som lämpar sig för alla spelare oavsett nivå.

Examensarbetet är utfört vid Ringhals AB och riktar in sig på reaktorkylpumparna på reaktor tre vid Ringhals kärnkraftverk (R3). R3an är en tryckvattenreaktor och reaktorkylpumparna är vertikala enstegs centrifugalpumpar som tillverkats av Westinghouse.Bakgrunden till detta examensarbete är att Vattenfall AB vill öka kunskapen inom modellering av LOCA (Loss-of-coolant Accident) och har startat ett projekt för modelleringen av detta i den termohydrauliska koden TRACE. En viktig del i modelleringen av LOCA är hur reaktorkylpumparna beter sig när dom får hantera ett tvåfasflöde och då främst hur försvagad deras pumpförmåga blir.För att kunna göra en korrekt modell av pumparna i TRACE behövs pumpkurvor för samtliga pumpregimer för både enfasflöde och fullt försvagat tvåfasflöde samt en kurva för hur pumpen reagerar på olika ånghalter. För de pumpar som finns på R3 finns bara kurvor för fyra pumpregimer för enfasflöde, så i dagsläget är det svårt att göra korrekta analyser av pumpförmågan.Syftet med arbetet är att få fördjupad förståelse hur reaktorkylpumparna beter sig vid ett tvåfasflöde och hur detta på bästa sätt kan Modelleras för R3s pumpar och målet är att analysera och ge modelleringsförslag på bästa sättet att Modellera reaktorkylpumparna i samband med tvåfasflöde.Examensarbetet har delats upp i två delar. En litteraturstudie för att utreda vilka pumpdata som skall användas för att på bästa sätt efterlikna pumparna på R3 och vad som gör att pumparna försvagas.

Denna avhandling har berört modellering av skärmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera beräknade resultat. Analytiska modeller för skärade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spånbildningsprocessen och temperaturer i kring skärgeometrin. Syftet var att utvärdera möjligheter till användningsområde av FE-beräkningar samt utvärdera effektiva mätmetoder för att verifiera beräknade värden för kraft, temperatur och spånform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skärande bearbetning användes med fördefinierade materialdata för att utvärdera möjligheten att Modellera skärprocessen. Programmet använder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Syftet med denna uppsats är att Modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi använder oss av data från januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jämförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas även medelst säsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bäst passar serierna genomförs därefter in sample- och out of sample-analyser med felmåtten RMSE och MAPE. Modellerna med bäst felmått och som därpå väljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 är (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto..

Syftet med detta arbete är att simulera ett värmesystem i COMSOL Multiphysics, Pipe Flow Module, Non-Isothermal Pipe Flow som innehåller ekvationer och randvillkor för att Modellera inkompressibel strömning och värmeöverföring i rör.Data om processen och dess komponenter har samlats in från industrin där arbetet är utfört och i vissa fall modifierats för att bättre beskrivas i programmet.Utifrån insamlad data har en modell byggts upp och två simuleringar har gjorts. En stationär för starten av systemet, den har sedan legat till grund för en dynamisk som simulerar förloppet från start till normaldrift.Tiden det tar för det aktuella fallet att nå drifttemperatur är 16 timmar. En felströmning upptäcktes samt att en av pumparna inte kommer att klara en start från 20 °C..

I detta arbete studeras möjligheten att förbättra en metod för analys av biologiska sekvenser. En på senare tid populär metod för sekvensanalys är baserad på Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgångar i att Modellera biologisk data, såsom proteinfamiljer, men används även inom bland annat taligenkänning. Existerande problem med HMM är bland annat långa träningstider och oförmåga att finna globala lösningsoptima.En metod för att försöka effektivisera träningsfasen hos en HMM presenteras och utvärderas. Denna är avsedd för att undersöka om modeller som på förhand kan initieras med hjälp av förkunskap i problemdomänen får lika bra klassificeringsförmåga som modeller som tränas på konventionellt sätt.Metoden tillämpas på två proteinfamiljer av relativt olika karaktär.

En aktiv databas har förmåga att reagera på tillstånd och händelser i databasen. Hur databasen reagerar beror på hur dess ECA-regler är utformade. ECA-regler kan framställas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sätt att Modellera verksamhetsregler för att framställa ECA-regler. Ett möjligt sätt att skapa modeller är att använda OMT-A och UML-notationen.

I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, Modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet.Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata.Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att Modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan Modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att Modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan Modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Under vår utbildningstid på LTH har vi fått obligatorisk undervisning i AutoCAD medan undervisning i ArchiCAD varit valbar. Ett problem för de studenter som velat förkovra sig i ArchiCAD har varit att det på LTH inte funnits litteratur till ArchiCAD. Det har gjort att de studenter som velat komma igång på egen hand med ArchiCAD fått svårigheter med detta. Handbokens syfte är att hjälpa andra personer, främst studenter, med att komma igång med ArchiCAD på egen hand. De avgränsningar vi valde att göra är att endast visa de funktioner som krävs för att Modellera ett hus.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att Modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan Modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

Idag är det möjligt att Modellera de hydrauliska och mekaniska systemen hos en hjullastare. Det går även i viss omfattning att simulera omgivningen samt de förarkommandon som krävs för utförandet av en önskad uppgift. Däremot är det enda sättet att få reda på hur en förare kommer att uppleva maskinen, dess körbarhet, att bygga en fungerande prototyp och be en förare att testa den.Syftet med det här examensarbetet var att hitta en korrelation mellan förarens bedömningar och mätdata insamlade från en hjullastare under körning. Resultaten är sedan tänkta att användas i framtida simuleringar. Olika hjullastare testades av en grupp provförare och deras subjektiva bedömningar såväl som mätdata från hjullastarna samlades in.Slutsatsen är att det går till en viss del att förutsäga körbarheten från insamlade data om förarens körstil är känd.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att Modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan Modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.

En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att Modelleras som ett avbrott mellan primär- och sekundärsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men på senare tid har det upptäckts att utrustning på ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett på den andra sidan. I de flesta fall har detta skett då sekundärnätet bestått av förhållandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan Modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen är nödvändigt att representera transformatorer på annat sätt än vad som är normen idag vid nollföljdsmodellering.