Corporate Social Responsibility, ett företags samhÀllsansvar, har pÄ senare Är fÄtt större plats i nÀringslivet. CSR bygger pÄ idén att företag frivilligt redovisar vilket socialt, etiskt, miljömÀssigt och ekonomiskt ansvar de tar inför sina intressenter. En företagsbransch med daglig inverkan pÄ vÀrldens samhÀlle Àr livsmedelsbranschen. Branschen har ett vÀlutvecklat och komplext logistiksystem dÀr transportverksamheten Àr en central funktion. Syftet med denna studie Àr att beskriva och utvÀrdera dagens CSR-arbete ur ett miljöperspektiv inom livsmedelsbranschens transportverksamhet.

Examensarbetet har gjorts Ă„t Höglunds flak i SĂ€ffle och behandlar en ny framstam till timmerlastbilar.En framstam Ă€r ett lastskydd som förhindrar stockarna pĂ„ en timmerlastbil frĂ„n att trĂ€nga in i hytten vid en kollision. Framstammen anvĂ€nds Ă€ven vid lastning som ett mothĂ„ll att slĂ„ stockarna emot.Kraven pĂ„ framstammen frĂ„n företaget Ă€r? LĂ€ttare konstruktion? Samma utböjning vid slagprov, ytbelastning och böjbelastningsprovning som nuvarande modell? Billigare eller samma pris som föregĂ„ende modell? Klara proven enligt SS 2563, SS 2564? Vara estetiskt tilltalande för kund? Anpassningsbar höjd? Om möjligt fĂ„ sĂ„ mycket tillverkning som möjligt till den egna verkstadenArbetet delades in i tvĂ„ delar dĂ€r en del Ă€r att konstruera plĂ„ten och hur denna skall styvas till. Den andra Ă€r att konstruera staken som hĂ„ller upp plĂ„ten och tar den största delen av slagkraften.PĂ„ framstamsplĂ„ten togs det fram 2 koncept.Bockningskonceptet.Konceptet bestĂ„r av en aluminiumplĂ„t 6082-T6 som bockats till en L-profil runt kanterna för att styva upp plĂ„tenFyrkantsprofil.Detta koncept bestĂ„r av en fyrkantsprofil i aluminium som nitas fast mot plĂ„ten.PĂ„ staken togs det fram tre koncept. Alla tre Ă€r berĂ€knade med att vara i samma material ett höghĂ„llfast stĂ„l vid namn Domex 650 med en strĂ€ckgrĂ€ns pĂ„ ca 650Mpa.[5]JL-profilenÄr en profil som Ă€r lĂ€tt att tillverka genom bockning och Ă€r lĂ€tt att fĂ€sta in i bĂ„de plĂ„ten och i rambalken.I-profilenI-balken Ă€r gjord med en större flĂ€ns mot plĂ„ten för att underlĂ€tta vid infĂ€stning och en mindre flĂ€ns pĂ„ andra sidan för att minska vikten.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using CarnevaliÂŽs model of nursing care, daily living and functional health..

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Syftet med vÄr avhandling Àr att klargöra vilka rekvisit som skall vara uppfyllda för att passivitet skall tillerkÀnnas rÀttsverkningar. NÀr vi sedermera har utrönt vilka rekvisit som krÀvs skall vi försöka uppstÀlla en modell. MÄlet Àr att den skall fungera som ett hjÀlpmedel vid bedömning för om passivitet de facto föreligger eller ej..

FrÄgestÀllning: Vilka faktorer har möjlighet att underlÀtta för bÄde idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har Àr att de har svÄrt att fÄ sina genererade idéer att verkligen implementeras pÄ avdelningar. I dagslÀget fÄr platscheferna vÀlja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de Àr ansvariga över. MÄnga idéer sÀllan genomförda, vilket Àr nÄgot de vill förbÀttra. Den problematik som författarna stÄr inför Àr att försöka skapa en lösning, eller förslag pÄ hur denna process samt förslagens hÄllbarhet kan förbÀttras.Syfte: Syftet Àr att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att ÄtgÀrda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlÀtta processen i sin helhet, frÄn idé till implementering.Metod: Bygger pÄ en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förstÄelse.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄng ifrÄn tre skolor i Kalmar lÀn för att undersöka deras arbetssÀtt för att förebygga mobbning. I skolans vÀrdegrund blir det tydligt att mobbning inte Àr ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen stÄr det Àven att alla skolor Àven mÄste ha ett ÄtgÀrdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock Àr utformande av denna modell helt valfri och skolorna fÄr sjÀlva bestÀmma hur de ska arbeta förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning. Skolor och kommuner fÄr dÀrmed sjÀlva bestÀmma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker dÀrmed kring vad administrationen och lÀrare övervÀger att lÀgga fokus pÄ vid valet av en specifik modell.

BIM, Building information modeling, anses idag som det nÀsta stora arbetssÀttet som kommer revolutionera arbetet inom byggnads- och anlÀggningsbranschen. Det tros att BIM kommer förÀndra hela branschen med allt frÄn entreprenörer och konsulter till statens bestÀllare. Företagen i Sverige tar ett sort ansvar för att utveckla och implementera BIM som arbetsmetod dÄ de idag ser vinsterna som kommer komma med BIM. För BIM Àr inte bara ett arbetsredskap eller en teknik utan det Àr en helt annan arbetsmetod som kommer leda till mÄnga fördelar. Denna rapport presenterar översiktligt vad BIM Àr för den som inte riktigt vet vad det innebÀr och hur nulÀget ser ut idag i Sverige inom byggprojektering och Àven lite i övriga vÀrlden.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

I dagens samhÀlle Àr runt tvÄ miljoner svenskar störda av trafikbuller, samtidigt som bilismen och vÀgtransporterna ökar. För att fÄ en sÀkrare trafikmiljö med ett jÀmnare körsÀtt Àr det populÀrt att bygga om vanliga korsningar till cirkulationsplatser.Denna rapport fokuserar pÄ vad som hÀnder med bullernivÄerna dÄ trafiken passerar en cirkulationsplats. Undersökningarna har genomförts genom att berÀknade bullernivÄer jÀmförts med uppmÀtta vÀrden frÄn olika cirkulationsplatser. Arbetet inleds med en litteraturstudie om ljud- och bullerfrÄgor.BullermÀtningar utfördes vid totalt Ätta olika cirkulationsplatser, dÀr bÄde ekvivalentnivÄer och maxvÀrden samlades in. DÀrefter berÀknades medelvÀrden av dessa.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

En körsimulator Àr en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens vÀg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger pÄ en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren pÄ tre skÀrmar. I dagslÀget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sÄdan modell.En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i vÀrlden.

SyfteSyftet med uppatsen Àr att studera de idéer som ligger bakomInnovationsmaskinen, en modell som Innovation StockholmanvÀnder sig av i rÄdgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidarekommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos deinnovationsrÄdgivare som arbetar för Innovation Stockholm, ochvilka förutsÀttningar Innovationsmaskinen har att spridas.Teoretiskt perspektiv Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativabegreppen som möjliga att systematisera. DÀrefter undersökte jagmed ett organisationsteoretiskt synsÀtt hur ett koncept uppnÄr statussom ett recept, och dÀrefter hur ett sÄdant recept har möjlighet attspridas och översÀttas.MetodUppsatsen har en deduktiv ansats dÀr kvalitativa metoder ansettslÀmpliga för att fylla uppsatsens syfte. PrimÀrdata utgörs avintervjuer och Àr huvuddelen i empirin.SlutsatserInnovationsmaskinen innehÄller mÄnga av de ?framgÄngskriterier?som finns för att uppnÄ status som ett framgÄngsrikt recept.Men det finns Àven luckor i konceptet som skapar konsekvenser förresten av ?maskinen?.

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras stÀndigt med behovet av tillförlitliga företagsvÀrderingar. Det finns inte nÄgon vÀrderingsmodell som Àr generellt vedertagen. Det finns ocksÄ alternativa institutioner som utför vÀrdering . Revisorer och deras tjÀnster Àr en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar pÄ hur vÀrderingsmodeller anvÀnds vid vÀrdering och hur resultatet av vÀrderingen anvÀnds för att bedöma andra omstÀndigheter.

Det har lÀnge varit kÀnt att de naturvetenskapliga Àmnena i skolan traditionellt betraktas som svÄra. Detta kan bero pÄ att den vetenskapliga diskursen Àr fylld av sÀrdrag som gör sprÄket i lÀroböckerna mer otillgÀngligt för lÀsaren, men Àven att samtliga naturvetenskapliga falanger innehÄller mÄnga komplexa begrepp och snÄrig terminologi. Denna studie har för avsikt att belysa vissa sprÄkliga drag i lÀroböcker, i synnerhet avsnitt ur sammanlagt tre lÀroböcker inom kemi för grundskolans senare del som behandlar atomens byggnad. Analysen behandlar vilken typ av sprÄk som anvÀnds i lÀroböcker, vilka strategier författarna anvÀnder för att förmedla kunskapen kring atomens byggnad samt om olika lÀromedel uppvisar nÄgon skillnad i hur atomen framstÀlls. I studien redovisas resultet av textanalysen utförd pÄ de tre lÀromedlen och man kan konstatera att samtliga lÀroböcker visar mÄnga gemensamma drag utifrÄn innehÄll och sprÄk ? men Àven skillnader i hur atomens byggnad framstÀlls.