Preparandutbildningen Àr relativt nytt pÄ gymnasieskola och det Àr inte alla gymnasieskolor som har denna utbildning. Inom vÀgledning pÄ gymnasieskolor Àr studie- och yrkesvÀgledarnas metoder och insatser för preparandelever inte tydliga, vilket gör att man inte kan pÄ ett strukturerat och överskÄdligt sÀtt kunna överblicka insatserna och metoderna. Detta gör att studie- och yrkesvÀgledarna kan bli begrÀnsade i sitt val av insatser och metoder för preparandeleverna. Dessutom kan de inte dra nytta av varandras erfarenheter av metoder och insatser. VÄr studie syftar till att undersöka vilka vÀgledningsmetoder och insatser en studie- och yrkesvÀgledare anvÀnder sig av i sitt arbete med preparandeleverna, och hur dessa metoder och insatser kan bidra till att eleverna gör ett vÀlunderbyggt val inför deras gymnasieval. De teoretiska begreppen vi anvÀnder för att analysera resultatet Àr sjÀlvkÀnnedom, kompromiss och begrÀnsningar samt beslutsprocess.

Under vÄren 2006 publicerades de första Ärsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gÄngen varit tvunget att tillÀmpas fullt ut. NÀr branschens sakkunniga började gÄ igenom dessa Ärsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lÀmnat alla de upplysningar som krÀvs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvÀrv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda pÄ vilka anledningar som ligger bakom dessa utelÀmnade upplysningar. UtifrÄn delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affÀrssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist pÄ forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag Àr applicerbar pÄ smÄ och mellanstora företag verksamma pÄ den svenska marknaden.Vi har utgÄtt frÄn existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan anvÀnt denna modell för att se relationen mellan den och vÄrt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vÄr studie om SMFs. VÄrt empiriska underlag bestÄr av en enkÀtundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgÄende intervju med ett företag.

Syftet med vÄr studie Àr att först ta reda pÄ hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation pÄ en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lÀmpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenÀrer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vÄr uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gÄtt till vÀga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats dÄ vÄrt syfte Àr att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda pÄ hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gÄng dÄ vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. VÄr empiri bestÄr av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta omrÄdet.Vi har utgÄtt frÄn en modell som förklarar hur ÄterhÀmtnings-processen för en destination bör gÄ till och implementerat denna modell pÄ reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gÄng sett vara extra vitala Àr relationen med kunder samt relationen med media för att kunna ÄterhÀmta sig efter en kris.

VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.

Med ett vĂ€xande energibehov och större efterfrĂ„gan pĂ„ grön kraft blir sökandet efter hĂ„llbar energi av allt större intresse i det moderna samhĂ€llet. Solkraft Ă€r en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikĂ€lla inte Ă€r en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov Ă€r som störst under vintern, kan solkraft pĂ„ liten nivĂ„ anvĂ€ndas som komplement. I denna rapport tas dĂ€rför en teoretisk modell fram för smĂ„skalig solenergiproduktion.I förstudien har bĂ„de termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats Ă€r paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att fĂ„ en uppfattning om hur effektiv solfĂ„ngaren Ă€r har överslagsberĂ€kningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i Ă€r en hybrid solfĂ„ngare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn Ă€r ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

Byggbranschen Ă€r inne i en övergĂ„ngsfas mellan 2D och 3D. BIM, som arbetsmetod, och 3D-modeller blir allt vanligare. I broprojekt Ă€r dock efterfrĂ„gan pĂ„ dessa modeller lĂ„g. PĂ„ WSP i Stockholm anvĂ€nds 3D-modelleringprogrammet Tekla Structures i stor utstrĂ€ckning pĂ„ flera avdelningar. ÖnskemĂ„l finns om att utöka anvĂ€ndningen av programmet Ă€ven inom broprojektering.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstÄr kan beskrivas som ett tillÀmpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som pÄverkar tillÀmpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell anvÀnts. Den teoretiska modellen utgÄr ifrÄn att de resurser som finns tillgÀngliga för den offentliga sektorns verksamhet Àr begrÀnsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter pÄ ett sÄ, för helheten, effektivt sÀtt som möjligt. DÄ de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka innebörden av bemötande nÀr det handlar om flickor med koncentrationssvÄrigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna sjÀlva uppleva det? Genom intervjuer har tvÄ flickor, 9 och 11 Är gamla samt tre lÀrare och en assistent, kommit till tals. Jag har ocksÄ observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor Àr lÀtta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstrÀnger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Det skrivs vÀldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta Àr det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka Àr de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer pÄ olika nivÄer i den strategiska alliansen. Modellen bestÄr av Ätta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivÄer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vÄr modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivÄerna.

Ledproteskirurgi av höft- eller knÀled Àr idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knÀ Àr artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vÄrden Àr patienter utsatta och behöver hjÀlp av vÄrdpersonal med rehabiliteringen och smÀrta. Under denna vÄrdtid utvecklas en vÄrdrelation mellan patienterna och personalen, som pÄverkar patientens livskvalité. Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vÄrd efter operation av höft- eller knÀprotes.

Denna kandidatuppsats handlar om Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och dess tillÀmpning inom hjÀlpmedelsomrÄdet för vuxna individer. ICF Àr en beskrivande samling av begreppen hÀlsa och funktion i ett klassifikationssystem som har utvecklats av vÀrldshÀlsoorganisationen (WHO). Arbetsterapi syftar till att frÀmja hÀlsa och att förbÀttra individens förmÄga att utföra aktivitet. En viktig arbetsuppgift för arbetsterapeuten Àr att förskriva hjÀlpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget gÀllande tillÀmpningen av ICF inom hjÀlpmedelsomrÄdet.

Matsvinn förekommer i alla steg i produktionskedjan. En del av det onödiga matsvinnet uppkommer i livsmedelsbutikerna nÀr en stor mÀngd Àtbara livsmedel av olika anledningar slÀngs. NÄgon form av svinn kommer troligtvis alltid finnas i en livsmedelsbutik varför syftet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheter att ta tillvara detta svinn genom omproduktion. Omproduktion har vi valt att definiera som att befintliga produkter förÀdlas eller pÄ annat sÀtt omvandlas till en ny produkt. De metoder för omproduktion som framkommit i fallstudier har sedan analyserats utifrÄn ett lönsamhetsperspektiv.

Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.