Den biståndspolitiska världen är oerhört komplex och inte tillräckligt ifrågasatt.De centrala aktörerna som har makten i utvecklingen av biståndsdiskursen harhaft en övertro på sig själva. Framförallt har det rått en omedvetenhet och en bristpå engagemang i frågor som gäller den framtida utvecklingen ibiståndsmottagande länder. Det är ytterst viktigt att lyfta fram hurutvecklingsländer har exploatera's och utnyttjat's av västvärlden samt den oviljasom har funnit's att sopa ihop skärvorna av det som krossat's. Även omovanstående problematik i vis's mån existerar än idag, har det internationellagivarsamfundet enat's om en utveckling som tendera att leda biståndspolitiken irätt riktning.I Moçambique har en ny utvecklingsstrategi inom bistånd och korruption tagitform. Parisdeklarationen och FN:'s korruptionskonvention utgör tillsamman's medOECD och det internationella givarsamfundet den kraft som skall mobiliseralandet till ekonomisk självständighet.

Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhällets roll underfredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvånarna hårt lyckades de upprätthålla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnåddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 år, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rättegångar upprättades. Uppsatsen ämnar undersöka det civila samhällets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för reformförslagen gällande EU: s sockerreglering och analysera vilka konsekvenser detta kan få för marknadens aktörer. För att avgränsa väljs tre aktörer som tros påverkas i hög grad. Dessa är Sverige, Moçambique samt AVS-länderna. För att besvara syftet används mikroekonomiska modeller som förklarar EU: s sockerreglering. Med hjälp av dessa analyseras konsekvenserna av reformen.

As the world´s population increases and people's living conditions are improving, larger areas are needed for houses as well as food production. This means that new areas are exploited and that people, livestock, blood sucking insects and wild animals are forced to live close together. In combination with the global warming, leading to extreme weather such as floods and storms, this allows both new and old pathogens to emerge. The number of "emerging infectious diseases", EIDs, has increased in recent years and many of them have their origin in poor, tropical countries. Moçambique is therefore considered to be a high risk area for EIDs. Schmallenberg virus, SBV, was discovered in 2011 as an "emerging infectious disease" in dairy cows in Germany.

Large-scale land investments is not a new phenomenon, but increasing prices on food and agrofuels have inflated prices on land and has led to an enhanced interest in landinvestments from a range of different actors. The ProSavana project in the Nacala corridor in the Nampula province, northern Mozambique is a large-scale land investment with the purpose of establishing intensive commercial agriculture and is planned to be implemented this year (2013). The project is financed by Brazil and Japan in collaboration with the government of Mozambique. It is not quite clear how large-scale land investments affect the areas they are implemented in and how they can affect the possibilities for sustainable development in these areas. Both opportunities and problems can be observed within the social, economic and ecological dimensions of sustainable development.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.

How affected are the sugar production in Mozambique and Tanzania by EU sugar regime? What does the EU sugar reform constitute in these countries?Using theories regarding free trade and anti-free trade, I am able to answer these questions. The aim of this paper is to study how the various sugar agreements with EU affect the sugar production in Mozambique and Tanzania. Therefore I am using a method called a most similar system design in this comparative case study. The conclusion is that the EU sugar regime is the main reason to how the sugar productions in developing countries are.

This thesis explores and compares the former armed opposition groups; Mozambique National Resistance (RENAMO), Front for the Liberation of Mozambique (FRELIMO) and South West Africa People's Organization (SWAPO) transformation processes into political parties. The first question addressed is; What factors determines the ability of these armed opposition groups to transform into political parties after armed conflict? The question is addressed through four structural and organizational factors; international involvement, the organizations ideology and identity, their ability to change inter-elite relationships and their ability to change collective incentive strategies. The second question addressed is if the transformations process can affect the parties? degree of institutionalization? The degree of institutionalization is examined through the party's adaptility, complexity, autonomy and coherence.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet.