Social mjukvara är nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvändarens förehavanden och tankar till vänkretsen. En intressant företeelse angåendestatusraden är att användarna utnyttjar referenser till den musik de för närvarande lyssnar påför att uttrycka sig däri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut på mobila enheter följer ävendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör därför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan användas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Facilitated by the breakthrough of the internet, new ways of organizing internet-based projects that harness the power of the crowds are becoming increasingly common. Today there are ways of using the crowd as paid labour, as funders of your new project ventures and even for helping scientists doing science. Staying true to its traditional principles of objectivity and trustworthiness while asking the crowd to contribute, crowd generated ?Citizen Science? does not provide even the slightest amount of pay in exchange for the time and effort put in by their contributors. Surely there can not be many people willing to do such a thing voluntarily? Actually, practice is showing the exact opposite with contributions counted in their millions among the more popular Citizen Science projects.

Målet med projektet är att utveckla ett system där det skall gå att komma åt information från en intern databas på ett enkelt sätt med en mobil enhet. Eftersom varje enskild databas är unik så skall det gå att justera systemet enkelt genom ett administrationsgränssnitt så att det passar till varje databas. Informationen är oftast känslig och skall inte åtkommas av obehöriga användare, så den mobila enheten behöver autentiseras för att skydda informationen. Systemet kommer alltså bestå av ett par applikationer:1. Webbtjänst som skall kommunicera med databasen och skicka information till webb- och den tjocka klienten.2. Webbaserad klient, skall kunna visa data från databasen.3. Tjock klient, skall kunna visa samt uppdatera data från databasen.4. Administrationsgränssnitt som skall kunna konfigurera webbtjänsten. För autentisering av användaren används telefon ID:et och sköts automatiskt av den tjocka klienten.

SammanfattningI dagens samhälle ställs det stora krav på att ett företags IT-system skall vara tillgängligt för kommunikation. Kommunikationen kan ske inom och mellan företag. Då dessa kommunicerande aktörer kan ha olika system och arkitekturer som gör det komplicerat att kommunicera med varandra, krävs även någon applikation som hanterar detta problem. Dessa applikationer går under namnet integrationsplattformar. Då dessa plattformar fungerar som ett centralt nav i kommunikationen är det viktigt att säkerheten i dessa är av hög nivå.Problemet är, vilka säkerhetsrisker kan tänkas dyka upp vid användandet av integrationsplattformar i ett informationssystem? Denna fråga ledde oss in på två forskningsfrågor som presenteras nedan:? Kan denna teknik för applikationsintegration få konsekvenser för säkerheten och i så fall på vilket sätt?? Hur ser den bakomliggande tekniken för säkerhet ut hos två viktiga integrationsplattformar på marknaden, är dessa likvärdiga så att de säkerhetsrisker som identifieras är giltiga för integrationsplattformar generellt?Vi började med att definiera termen säkerhet utifrån tidigare kursböcker.

Många gamla spel som spelades på gamla konsoler och datorer kördes på sammamaskin med två eller flera spelare anslutna med egna individuella kontroller. Idag ärinternet väl utspritt och många spel erbjuder multiplayer-spel via internet. Detta varförstås inte möjligt på de gamla konsolerna och datorerna, men med hjälp av deemulatorer som finns för många gamla plattformar idag kan man skapa möjlighetenatt spela över internet i de gamla spelen genom att skicka varje knapptryckning enspelare utför mellan spelarnas datorer och på det sättet emulera det existerandeflerspelarläget i spelet.Kaillera-protokollet, som är baserat Client-server-arkitekturen, är ett protokolldesignat för att spela gamla spel genom emulatorer över nätverk. Det harimplementerats i ett antal populära emulatorer med hjälp av ett tredjepartsbibliotekmed samma namn. Kaillera fungerar genom att synkronisera spelarnas input for eachbild som visas i spelet.

Dagens samhälle börjar alltmer kretsa kring användandet av smartmobiler. Mobila applikationer är integrerade i vår vardag på många olika sätt, och de utvecklas ständigt och blir fler. Under den senaste tiden har det också blivit allt mer populärt att ägna sin tid åt träning och motion. Fysisk aktivitet förbättrar människors hälsa och förebygger riskerna att drabbas av vissa sjukdomar.Många personer anva?nder sig idag av olika tra?ningsapplikationer som ett hjälpmedel i samband med sin träning.

Den 19 maj förra året utbröt kravaller i Stockholmsförorten Husby. Medierna rapporterade om stenkastande killar och statsminister Fredrik Reinfeldt pratade om ?unga, arga män?, och bland alla som gripits, åtalats och dömts i samband med kravallerna finns det inte en enda tjej. Därför uppstod frågan - vad gjorde tjejerna?Vi har träffat tio tjejer som bor i Kista, Husby eller Akalla för att få höra deras berättelser, hur de ser på kravallerna och varför de valde att stanna hemma.

 Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare.

Uppsatsens syfte är att undersöka möjliga sätt att kommersialisera en konvergerad mobiltjänst och genom detta presentera ett beslutsförberedande underlag. För att göra detta exemplifierar författarna med Mobical.net, en webbtjänst för trådlös synkronisering av personlig information mot mobiltelefoner och andra mobila enheter. Företaget som äger och utvecklar tjänsten Mobical.net och mjukvaran Mobical som står bakom är Tactel, ett högteknologiskt entreprenöriellt innovationsföretag. Problemformuleringen består av följande två frågor: Vilka möjliga sätt finns för kommersialisering av en konvergerad mobiltjänst? Vilka möjliga sätt finns för kommersialisering av sajten Mobical.net? Som generaliserbart resultat utkristalliserades fyra Key Success Factors inför fallföretaget Mobical.nets eventuella kommersialisering; en väl fungerande affärsmodell, stänga ute disruptiv konkurrens, ett värdeadderande samarbete och en kreativ och interaktiv community.

Ordet workshop är något som växt sig mer och mer välkänt under det senaste årtiondet. Det har blivit ett allt mer använt, såväl som omtyckt arbetssätt. Detta har medfört att bra workshopmetoder är något som är av stort intresse för företag. En form av workshop som används är idégenereringsworkshops, något som kan vara önskvärt vid dessa är att samtliga deltagare har en gemensam målbild, vilket kan vara problematiskt att uppnå.Målet med denna fallstudie var att skapa en workshopmetodik som är anpassad för arbete med mobila applikationer. Workshopen genomsyras också av ett fokus på att skapa en gemensam målbild hos deltagarna, samt ett synsätt som utgår från den potentiella mobilapplikationens slutanvändare.Genom att utnyttja information från en litteraturstudie, ett antal intervjuer samt önskemål och erfarenheter från företaget Sogeti inom ämnet, skapades en mängd kriterier.

Bakgrund: Internet och sociala medier är idag en naturlig del av människors vardag och företag lägger allt mer av sin marknadsföringsbudget på att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebära både möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgång. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina kunder, då köpare och säljare aldrig får möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie är att analysera hur e-handelsföretag använder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien är även att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begränsar e-handlares användning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsområdet.

Tidigare forskning har visat att systematisk självrapportering är en fördelaktig metod för att följa enpersons psykiska mående över tid, och att en digital mätmetod i sin tur skulle innebära många praktiskafördelar jämfört med en analog. Detta är en experimentell randomiserad, kontrollerad studie som medutgångspunkt i personcentrerad vård och spelifiering undersöker 35 personers användarfrekvens ochattityder efter en tvåveckorsperiod där hälften har fått prova att självskatta sitt psykiska mående via enmobilapplikation, och hälften fått göra detsamma via ett analogt stämningsformulär. Resultatet visar enhögre användarfrekvens bland deltagarna i mobilapplikationsgruppen, samt ett uttalat intresse hosbägge grupper för digitala metoder för självskattning av psykiskt mående. Bägge metoderna ansesstärka personcentrerad omvårdnad. The aim of this study is to explore user frequency and attitudes for persons using a mobile applicationfor assessing mental health compared to persons using an analogue assessment method.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Rapporten beskriver förslag på framtidens ?Rear Seat Entertainment? som baseras på användning av pekskärm, istället för de DVD-baserade TV-skärmar som finns i t ex Volvo S80 i dagsläget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör användning av ?touchteknik? som kräver armavstånd till displayen.

Detta examensarbete går ut på att ta fram en applikation, avsedd för mobiltelefoner, där man på ett enkelt sätt kan få reda på avgångarna för Dalarnas kollektivtrafik. Det stigande bensinpriset och bilåkningens negativa miljöpåverkan ligger som grund till att Etex AB och Balanz AB vill undersöka om det går att få människor att välja bussen framför personbilen. Om man genom denna applikation kan underlätta planeringen av människors dagliga resor, hur påverkas då valet av fortskaffningsmedel?Resultatet blev en applikation där man, via sin mobiltelefon, bland annat kan ta reda på avgångar för utvalda linjer av Dalatrafiks bussar, hantera linjekartor och synkronisera avgångar med telefonens kalender. Alla tidtabeller sparas i telefonen för att minska nätverkstrafiken och för att informationen enkelt ska kunna återanvändas.Dalatrafik är det företag som ansvarar för kollektivtrafiken i Dalarna.