Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Denna rapport är inriktad på batteribesparing för platsbaserade applikationer i Android. Rapporten kommer att analysera och ge konkreta förslag på hur man på ett batterisnålt sätt implementerar lokalisering av Androidenhetersgeografiska position (latitud- och longitudkordinater) samt frekvent hämtning av data via HTTP från en back-end server. De lösningar som tas upp i den här rapporten är specifikt tillämpade för applikationen MyWorld men kan anpassas för vilken platsbaserad applikationen som helst med liknande behov. Målet är att förbättra och optimera utvalda områden som tidigare implementerats i den här applikationen. De nya optimerade lösningarna har genomgått två olika testscenarion där mätningarna visar att batteriförbrukningen har reducerats med 4,2% för applikationen då den aktivt körs och används samt 14,8% för applikationen då den är icke aktiv och enheten inte aktivt används..

Undersökningar visar att det är mycket problem att tillgodose djurens välfärd vid konventionell slakt gällande transport, uppstallning och hantering (Broom, 1993). Därför är det intressant att ta reda på vilka alternativ det finns till konventionell slakt. Ett exempel är mobila slakterier. Det här arbetet tar upp dess för- och nackdelar ur djurvälfärdssynpunkt. Det finns idag många rapporter, som tar upp mobil slakt ur en ekonomisk synvinkel (Helgesson & Pettersson 2000) och den praktiska hanteringen (Benfalk et al., 2002) efter avlivningsmomentet men mindre om hur djurens välfärd påverkas. Det finns olika utformningar på mobila slakterier.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Uppsatsen är examinerad 2006.

Examensarbetet är utfört hos Aaro Systems AB, som säljer ett datasystem som hanterar bokslut, redovisning och konsolidering av ekonomisk data för koncerner. En del av detta system är ett web-gränssnitt där man kan generera och manipulera ekonomiska rapporter. Min uppgift var till en början att undersöka hur detta gränssnitt kunde anpassas för att visas på mobila enheter. Det visade sig dock fungera bättre än väntat utan några störremodifikationer så efter en vecka omdefinierade vi min uppgift till att utveckla ett övervakningssystem för kundernas applikationsservrar. Varje kund hos Aaro kör sin egen applikationsserver på plats.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjänst på Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlätta användning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger på Riksarkivets söktjänst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfället inte är anpassad till mobila enheter. Vårt mål är även att undersöka hur inställningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland användare samt hur dessa åsikter skiljer sig mellan olika användarmålgrupper.Tillsammans med information från tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I våra undersökningar har vi valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkät och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmålgrupper.

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

Teknikens utveckling har gått fort fram de senaste åren, dagens smartphoneanvändare harmöjligheten att utföra ärenden som det för något år sedan krävdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-användares vanor och vad som är utmärkandeför mobilt internetanvändande. Tio respondenter förde loggbok där de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att få ett djupare intryck av deras mobila internetavändande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport.

I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll. Manuellt av personer som skapar allt innehåll för hand eller automatiskt av program där ekvationer istället beskriver innehållet och generera detta vid behov. Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation (PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer och online-applikationer. I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuellt rum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritmen är regelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan att innehållet i rummen behöver lagras. .

Interaktiva applikationer som hanterar visualisering av geografiska informationssystem (GIS) är ett växande ämne. Denna studie har använt spelmotorn Unity som verktyg för att skapa en prototyp av sådan applikation med Högskolan i Gävles campusområde som visualiserad miljö. För att åstadkomma detta har arbete med bl.a. 3D-modellering, texturering, programmering och ljusmappning genomförts. Utifrån studiens resultat ges vissa rekommendationer kring de moment studien behandlar.

Storleken och komplexiteten på dagens system och applikationer ökar. Detta leder till att kraven på system och applikationer ökar också eftersom kunderna kräver av dagens system full funktionalitet inom olika typer av distribuerade miljöer. Kunder är inte bara intresserade av funktionerna i systemen och applikationerna, de förväntar sig också att systemet skall vara av god kvalitet. Av dessa skäl är det mycket viktigt att testa system och applikationer för att säkerställa att de uppfyller kundernas förväntningar. Däremot är det inte bara själva mjukvarans kvalitets frågor som organisationer behöver ha i åtanke, en lika viktig del är själva testprocessens kvalitet.

SammanfattningUppsatsen undersöker användandet av informationsskyltar och moderna teknologier i tolkning av kulturarv samt dess potentiella påverkan på turistens upplevelsemiljö. Syftet med studien är att få en förståelse för hur destinations aktörer och turister uppfattar informationsskyltar och kompletterande mobila tjänster angående deras attraktivitet, hållbarhet och tillgänglighet. Mixed methods användes som tillvägagångssätt för datainsamlingen. Syftet är att identifiera eventuella problem och att upptäcka om det finns några gap mellan olika aktörer eller mellan aktörer och turister. Den kunskapen kan bidra till en förbättring av en destinations interna och externa attraktivitet och besökarnas tillfredsställelse.Baserat på de kvalitativa intervjuerna framgår det att det finns många aktörer inblandade i produktionen och underhållet av informationsskyltar, speciellt inom offentlig sektor och att ansvarsfördelningen ofta är otydlig.