In today's changing environment, an increasing number of companies are realizing thebenefits of analyzing business information and thereby stay competitive. By making use ofdecision support systems, known as Business Intelligence (BI), organizations are expected tocollect and process business data and thus get more out of their business.Nowadays it is not enough for organizations to have access to corporate data inside officewalls, they must also be able to bring the information "on the go", which has been thefoundation for the progress of mobile BI solutions. As the mobility increases and thecorporate data leaves the office, new risks arise, which is one reason as to why manycompanies hesitate at the idea of introducing mobile BI solutions.In this paper we explore two security aspects in the area of mobile BI solutions. Our researchquestion is as follows: How does security aspects affect a company's decision to acquiremobile BI solutions? The survey was conducted through interviews in cooperation with thefirm Optivasys, exclusively dedicated to the BI solution QlikView.A significant part of the theory we studied describes security as critical; however, ourresearch suggests a solution on how companies can manage the security aspects.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.

Detta examensarbete genomfördes på ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att få de båda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav från koncernledningen är att alla produkter ska vara certifierade enligt nivå 0, som är det första steget i IIT: s certifieringsprocess. Målet var att utföra en kravspecifikation på ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.

Bakgrund: Test av syreupptag (VO2) kan fungera som en utvärdering av träningen för idrottare. VO2-test kan även nyttjas för att synliggöra anställdas eventuella hälsoproblem inom ett företag. Det finns idag en rad olika stationära och mobila utrustningar som mäter syreupptag (VO2), koldioxidproduktion (VCO2) och minutventilation (VÉ). Ett exempel är Jaeger Oxycon Mobile, bärbar VO2-utrustning, som kan användas i idrottarens eller arbetarens normala arbetsmiljö. Det finns idag inga publicerade studier där validiteten hos Jaeger Oxycon Mobile har testats.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna.

Utvecklingen av teknologin har lett till att mobiltelefoner har fått ett utökat användningsområde, och ett av dessa är mobila betaltjänster. En av de mobila betaltjänsterna på marknaden är Swish, som skapad genom ett samarbete mellan de svenska storbankerna. För att konsumenter ska acceptera och börja använda en ny tjänst krävs det ett förtroende hos konsumenterna för tjänsten, och detta förtroende byggs med hjälp av det som kommuniceras om företaget. Denna studie har undersökt de olika kommunikationskanalernas påverkan på konsumenters beslut att använda Swish och hur detta är kopplat till förtroende. Studien har utförts i form av en enkätundersökning och resultatet av undersökningen visade att de kommunikationskanaler som konsumenter har förtroende för är även de som påverkar deras beslut i störst utsträckning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors inställning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. Använda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord användes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som äldre studenter.

WebGL is a standard for drawing graphics in a web browser. Currently it isn?t widely understood how consistently WebGL performs across a majority of the de- vices that support it. Determining if an image looks correct to a human observer is an interesting problem. The solution for this is useful when developing WebGL applications, since a developer could make better informed decisions during de- velopment.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

AbstraktSyftet med den här studien är att få syn på och förstå hur informationsteknologi, IT påverkar förskollärarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bära med sig.Teorin visar att IT i förskolan/skolan används mer i verksamheten idag. I förskolans läroplan finns teknik med som ett strävansmål, vilket tydliggör att förskolan skall sträva efter att använda det här i sin verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjälp av hermeneutik. Med hjälp av hermeneutiken undersöks delarna för att få fram helheten och det här bidrar med en djupare förståelse av hur förskollärare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet. Det framkommer i resultatet att det är viktigt som pedagog att ta vara på barnens tidigare kunskaper.

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vård och omsorg (SGF) initierade inom området hälso- sjukvård och omsorg aktiviteten vårdplanering på distans. Två hemtjänstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vårdplanering på distans. Hemtjänstpersonalens deltagande i vårdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett välkänt ansikte för vårdtagarna. Studiens syfte är att belysa hur hemtjänstpersonalen upplever vårdplanering på distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. Därtill är syftet att uppmärksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.