Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

I takt med den snabba utvecklingen av tjÀnster pÄ Internet har flera av de Àrenden som förr utfördes ansikte mot ansikte hamnat i den virtualiserade vÀrlden pÄ Internet. Bankerna har tagit del av denna utveckling och fÄtt de flesta kunder att utföra sina Àrenden via deras InternettjÀnster. Denna möjlighet att utföra sina bankÀrenden pÄ Internet har inte enbart varit positiv. Phishing Àr ett problem som dykt upp i samband med den hÀr utvecklingen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utifall det finns en medvetenhet hos bankanvÀndaren gÀllande Internetbankens sÀkerhet samt hur anvÀndarna hanterar den sÀkerhetsinformation som banken ger ut.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Uppdragsgivaren VÄgab AB i Karlstad sÀljer vÄgutrustningar för mobil vÀgning.Examensarbetet behandlar de tvÄ uppdragen lastindikator för bladfjÀdrade lastbilar och en lastvÀxlarvÄg för lastbilar.Lastindikatorn Àr tÀnkt som ett billigt alternativ för att uppskatta lastad vikt pÄ bladfjÀdrade lastbilar nÀr andra alternativ saknas. VÀgningen utgÄr frÄn att mÀta fjÀderhöjden i hjulupphÀngningen med ultraljudsutrustning. Vid ökad vikt pÄ lastbilsflaket minskar fjÀderhöjden vilket anvÀnds för att indikera lasten. Arbetet med lastindikatorn syftar till att utröna hur noggrann denna typ av vÀgning Àr möjlig att göra samt hur de mÀtgivare som anvÀnds bÀst ska placeras.Arbetet resulterade i ett koncept för lastindikation vilket visade sig ha möjlighet att registrera lastad vikt med en noggrannhet upp till 1700 kg för en total last pÄ 16400 kg.Arbetet med lastvÀxlarvÄgen syftar till att utveckla alternativ till den befintliga vÄg av typ LLV 4 x 6 ton som i dagslÀget monteras pÄ lastvÀxlare för vÀgning av lastvÀxlarflak.Arbetet resulterade i ett konstruktionsunderlag för en lastvÀxlarvÄg 4 x 8 ton..

Trots att behov och förutsÀttningar finns att anvÀnda mobila nyttotjÀnster via SMS anvÀnds de inte i den utstrÀckning det Àr möjligt. Den hÀmmade spridningen av de mobila nyttotjÀnsterna kan bero pÄ ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sÄdan faktor. För att fÄ en insyn i den funktionalitet och de tjÀnster innehÄllsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehÄllsleverantörernas önskemÄl och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehÄllsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att fÄ fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

Isolering, bÀltning och tvÄngsmedicinering Àr exempel pÄ tvÄngsÄtgÀrder som förekommer inom psykiatrin vÀrlden över. Sjuksköterskor möter patienter som tvÄngsvÄrdas, och ansvarar för att skapa relationer med dem. Mötet innebÀr en komplexitet, eftersom sjuksköterskans uppgift Àr att individanpassa vÄrden och att bevara patientens autonomi, samtidigt som hen Àr skyldig att vÀga patientens önskemÄl mot lÀkarens ordinationer, lagtexter och avdelningens sÀkerhet. Förutom detta etiska dilemma finns Àven risk för att sjuksköterskan utsÀtts för vÄld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas upplevelse av att arbeta med tvÄngsÄtgÀrder.

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap sÄ Àr information ?mycket vÀrdefull, ibland till och med livsviktig? (1). InformationssÀkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krÀvs det att utifrÄn de förutsÀttningar som finns att anpassade skydds- och sÀkerhetsÄtgÀrder införs för att informationen ska fÄ ett vÀlavvÀgt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhÄllande till dess vÀrde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvÀrderats i syfte att utifrÄn ett informationssÀkerhetsperspektiv se om den Àr tillÀmpbar som en sÀkerhetsÄtgÀrd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkÀtundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar vÀl in i det övriga informationssÀkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssÀkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bÀttre. I den hÀr studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lÀmplig och flexibel grund som kan bidra med detta dÄ den Àr anpassningsbar utifrÄn miljö och förutsÀttningar och en billig sÀkerhetsÄtgÀrd som gÄr fort att genomföra och klarar sig med smÄ resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssÀkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg gÄr igenom och granskar en applikation.

Development of services that?s provided through mobile application technology in today's modern IT society has become a full-fledged market where numerous players trying to make themselves heard in everything from innovative new services to the further development of existing services. In these services actors wants to find new areas of use by taking advantage of the mobile technology.We have investigated how value is created and how the value is captured in the services provided through mobile applications. Through this, we wanted to identify the critical success factors in how a newly developed service should be designed to create value. This has been done through a thorough literature review, together with an indepth evaluation of existing applications.

Vi har kommit fram till att de flesta mĂ€nniskor Ă€r miljömedvetna och intresserade av att Ă„tervinna pantenheter och hjĂ€lpa till med vĂ€lgörenhet, men för att maximera deras goda gĂ€rningar krĂ€vs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vĂ€gen samt att de vill ha möjlighet att vĂ€lja till vilket Ă€ndamĂ„l pengarna ska skĂ€nkas. Vi har genom en enkĂ€t pĂ„ 19 frĂ„gor sammanstĂ€llt vĂ„ra respondenters svar och hĂ€rlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjĂ€lp av en kvantitativ enkĂ€tundersökning med mĂ„let att se deras syn pĂ„ Ă„tervinning, miljö och vĂ€lgörenhet. Vi ville Ă€ven se om och vilka faktorer som kan pĂ„verka mĂ€nniskor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gĂ€rning. Till undersökningen valde vi att titta nĂ€rmare pĂ„ olika teorier inom Socialt beteende, PĂ„verkanstaktik, Miljö, Återvinning och VĂ€lgörenhet.

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollÀrare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollÀrarna arbetar pÄ en stationÀr förskola och tre arbetar pÄ en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jÀmföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollÀrares uppfattning om fenomenet matematiklÀrande i utemiljön.Studien visar pÄ att samtliga förskollÀrare utnyttjar utemiljön för matematiklÀrande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. FörskollÀrarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade lÀroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmÄl, detta visar pÄ förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmÄga.