Denna studie handlar om att undersöka om mobil-IT och ÄteranvÀndning av teknisk information, som görs sökbar med hjÀlp av metadata i form av fasettering, kan stödja den dagliga informationsförsörjningen samt lÀrandet i marina sammanhang. Media tablets Àr de informations- och kommunikationsteknologiska enheter som fÄtt stort genomslag pÄ marknaden och som genom att vara bÀrbara kan vara en presentationsyta för att i verksamhetsprocesser fÄ rÀtt information i rÀtt tid pÄ rÀtt plats. Stora mÀngder av information som struktureras i top-down hierarkier orsakar ofta svÄrigheter för personer, som behöver en viss information, att finna den om de inte vet vart i hierarkin de ska leta dÄ sökvÀgarna Àr begrÀnsade Ät ett hÄll. Om information istÀllet mÀrks upp med beskrivande egenskaper formas multipla hierarkier, eller fasetterade hierarkier, som ger sökvÀgar frÄn mer Àn ett hÄll och kan underlÀtta att finna informationen utan vetskap om vart den Àr placerad. Information kan Àven bli enklare att finna om den Àr sökbar pÄ högre detaljnivÄ, det vill sÀga om den interna hierarkin i stora informationsstycken bryts upp och informationen blir topicbaserad och varje topic utgör en sökbar och ÄteranvÀndningsbar del.

Idag lever vi i ett samhÀlle dÀr smartphones blivit allmÀnt förekommande. Som en följd av ökade nÀtverkshastigheter har möjligheterna att enkelt fÄ tillgÄng till information aldrig varit bÀttre. Den ökade anvÀndning av smartphones har ocksÄ skapat möjligheter till en rad olika applikationer sÄsom platsbaserade applikationer som anvÀnder sig av pushtjÀnster. I vÄr studie har vi undersökt frÄgan ?Hur kan platsbaserade pushtjÀnster som ett verktyg för direktmarknadsföring designas för att möta smartphoneanvÀndares behov??. Genom en litteraturstudie har vi sammanstÀllt och identifierat designteman frÄn tidigare HCI- och interaktionsdesign forskning.

 Bakgrund: I ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle blir det mÀrkbart hur förutsÀttningarna för en god hÀlsa skiljer sig mellan olika samhÀllsgrupper. HÀlso- och sjukvÄrden har som uppgift att frÀmja hÀlsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta stÀller nya krav pÄ den svenska sjukvÄrden, dÄ en mÄngkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vÄrden. Dessa möten innehÄller ofta hinder som kan vara svÄra att överbrygga, vilket krÀver en kunskap om vilka faktorer som pÄverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanstÀlldes genom ett kvalitativt analysinnehÄll.  Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀndes en definition av kulturell kompetens och vÄrdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och sprÄkbarriÀrer utgör det största hindret i den transkulturella omvÄrdnaden.

Kvinnors psykiska ohÀlsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling Àr större Àn kanske nÄgonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad sjÀlvkÀnsla och sjÀlvinsikt kallad SkrivhjÀrtat. Metoden, som Àr ensam i sitt slag, gÄr ut pÄ att pÄ genom en tydlig struktur skriva sig till ökad sjÀlvinsikt. Studiens syfte Àr att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frÄgestÀllningarna Àr:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden SkrivhjÀrtat?? Vad kan metoden bidra med i frÄga om ökad sjÀlvkÀnsla, sjÀlvinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört nÄgon bestÄende förÀndring i kvinnornas livssituation?Tidigare forskning visar pÄ skrivandets positiva effekter pÄ det mentala vÀlbefinnandet men det finns mycket lite forskning pÄ omrÄdet i Sverige.

SammanfattningBara de senaste Ären har det lanserats ett flertal nya betalningstjÀnster för mobiltelefoner, men ingen har fÄtt det genomslag som förvÀntades. Varför tar inte konsumenterna till sig dessa lösningar?  Denna studie lyfter fram faktorer som har direkt pÄverkan för anvÀndandet av dessa nya tekniker. Faktorerna har identifierats med hjÀlp av vÄr litteraturstudie pÄ utökade TAM-modeller frÄn tidigare forskning som försöker förklara acceptans och adoptering av mobila betalningar. Faktorerna som framkom genom litteraturstudien Àr grunden för vÄr kvantitativa undersökning, som anvÀnder enkÀter för insamlandet av data.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandvÀggar hÄller vad de lovar och om de i sÄ fall ger full datasÀkerhet. VÄrt syfte Àr att, ur hemmaanvÀndarens perspektiv undersöka vad datasÀkerhet innebÀr, hur hotbilden vid Internet-anvÀndning i hemmet ser ut och vad personliga brandvÀggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda pÄ detta gjorde vi följande frÄgestÀllningar: Vad Àr/innebÀr datasÀkerhet? Vad skyddar en brandvÀgg mot? Vad skyddar brandvÀggen inte mot? För att besvara vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandvÀggar och intervjuer med tvÄ personer med kunskaper inom datasÀkerhet. Vi har med hjÀlp av metoderna kommit fram till att beroende pÄ att en av de tre undersökta brandvÀggarna slÀppte igenom en trojan, trots att denna brandvÀgg sade sig stoppa sÄdana, sÄ hÄller inte alla brandvÀggar vad de lovar.

Communication between people who already know eachother, and who use a social online platform to do so, have been thouroghly studied for years. Thus, the majority of the people we connect with on a day to day basis are friends and acquaintances. As children we were taught not to talk to strangers, and as we grew older we learned to avoid people who act suspiciously. These and many other factors are part of the reason we avoid strangers, but are we doing so wrongfully? Studies have shown that there are many benefits in everyday interaction with strangers, some of which are an estimated increase in happiness and letting people seemingly forget about previous grievances.

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap sÄ Àr information ?mycket vÀrdefull, ibland till och med livsviktig? (1). InformationssÀkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krÀvs det att utifrÄn de förutsÀttningar som finns att anpassade skydds- och sÀkerhetsÄtgÀrder införs för att informationen ska fÄ ett vÀlavvÀgt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhÄllande till dess vÀrde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvÀrderats i syfte att utifrÄn ett informationssÀkerhetsperspektiv se om den Àr tillÀmpbar som en sÀkerhetsÄtgÀrd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkÀtundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar vÀl in i det övriga informationssÀkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssÀkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bÀttre. I den hÀr studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lÀmplig och flexibel grund som kan bidra med detta dÄ den Àr anpassningsbar utifrÄn miljö och förutsÀttningar och en billig sÀkerhetsÄtgÀrd som gÄr fort att genomföra och klarar sig med smÄ resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssÀkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg gÄr igenom och granskar en applikation.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Globalisering och ökad invandring i vÀsterlÀndska populationer har sÀnkt de hinder som en gÄng delade kulturer, sÄvÀl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vÄrdgivare Àr enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge kÀnsla av trygghet som bygger pÄ patientens sjÀlvbestÀmmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvÄrdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanstÀlldes.

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.

I vÀstvÀrlden har det blivit nÀstintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje Är. 1990 lÄg den siffran pÄ 1000, vilket innebÀr en ökning med 300 % pÄ cirka 15 Är. De stora finansiella summor som anvÀnds vid namnbyten indikerar pÄ att företagsnamnet Àr av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur gÄr de tillvÀga vid namnÀndringen? Syftet med den hÀr studien Àr att besvara dessa frÄgor.För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnts oss utav kvalitativ metod, dÄ vi vill gÄ pÄ djupet genom att besvara ?varför? och ?hur?.