Syftet med vår studie är att öka förståelsen för de framtidsplaner och funderingar som ungdomar i gymnasiesärskolan har vad det gäller fritid, boende och arbete. Empowermentperspektivet har utgjort en teoretisk utgångspunkt för studien och hermeneutiken har inspirerat oss i analysen. Kvalitativ metod har använts i undersökningen och intervjuer genomfördes med ungdomar med lindrig/måttlig utvecklingsstörning. Resultatet visar att undersökningsgruppen i stor utsträckning har likartade tankar som ungdomar i allmänhet. Resultatet delades i fyra områden: Fritid, boende, arbete och självbestämmande.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut. Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde.

Bakgrund:.I mitt av 19 talet blev mobbningen uppmärksammad av forskarna. I skolan sker mobbningen varje dag vilket orsakar allvarliga psykosociala konsekvenser för eleven/offren. I skolan är mobbningen en del av skolvardagen, därför har pedagogerna ett stort ansvar att förebygga och förhindra skolmobbningen. God grundkunskap om mobbningen ger lärarstudenterna möjlighet att minska de psykosociala konsekvenser som drabbar offren/eleven och familjen samt samhället.Syfte:Syftet med denna studie är att få kunskap om lärarstudenternas syn på skolmobbningen samtifall de visar enighet med tidigare forskning angående definitionen av mobbningen.Metod:Studien består av en kvantitativ forsknings ansats. En enkät formulär utformades med tjugo olika teoretiskt anknutna påståenden som täcker de fyra huvudfrågeställningarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lägre brottslighet. För att få reda på om det finns ett samband dem emellan har jag använt mig av en enkätundersökning. Enkätundersökningen gjordes på en skola och besvarades av 61 elever i årskurserna 8-9. Då jag har analysera mitt resultat har jag använt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar ämnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhållandevis få (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jämförelsevis med tidigare presenterad forskning.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Institutionsvård av barn och ungdomar är en omdiskuterad vårdform, inte minst på grund av den bristfälliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. Bristfällig både till sin mängd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns är huvudsakligen från en utifrån perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av ungdomar utifrån deras eget perspektiv på sin förändring. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? ungdomar, ungdomar som haft en positiv utveckling och utgår därför ifrån följande frågeställningar: ? Vad är det ungdomarna säger har hjälpt dem till förändring mot att ?lyckas? och att inte längre vara föremål för institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förändring äger rum användas för att förstå det ungdomarna säger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrån ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, Eftervård, ?Jag kan?, (Flick)Vännens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött på det?, ?Upplevelser som fick en att tänka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna är att dessa faktorer är relaterade till de olika ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjälp att hantera dessa..

Uppsatsen bygger i första hand på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever från en gymnasiesärskola. Syfte med intervjustudien är att ge läsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de går på en gymnasiesärskola. Uppsatsen presenterar också en enkätundersökning med samtliga elever på samma gymnasiesärskola, vilken belyser frågan om tidigare skolgång i särskoleklass eller integrerad skolform påverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benämna sina svårigheter. Enkätstudiens resultat är inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gått i särskoleklass är lite mer medvetna om sitt funktionshinder än de som gått i integrerad skolform.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet.

Syftet med mitt examensarbete a?r att ge ett bidrag till analysen av ungdomars grundla?ggande va?rderingar, genom att underso?ka hur elever rangordnar och diskuterar tio instrumentella va?rden. Underso?kningen a?r utfo?rd med flermetodsforskning, da?r ba?de en kvantitativ och kvalitativ metod anva?nts, enka?t och fokusgrupp. En pilotstudie anva?nds fo?r att sa?kersta?lla god validitet och reliabilitet.

Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det är att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn..

Rapport A 2005:19 som Statens folkhälsoinstitut har gjort visar på att hbt-ungdomar i vissa avseenden mår psykiskt sämre än övriga ungdomar och att det därför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rätt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhåller sig till och tänker kring sexuell läggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstånd men också återskapar heteronormativiteten i samhället. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprätthåller synen på heterosexualitet som det naturliga och önskvärda och som gör att denna sexuella läggning fortfarande är norm. Med hjälp utav öppna och neutrala frågor i samtalen låter kuratorerna ungdomarna själva definiera sin sexuella läggning som sedan, beroende på vad ungdomen själv vill prata om, kan få ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

The purpose of my essay is on one hand to research and evaluate the measures that one intermediate school in Sweden, uses in order to prevent bullying and stop it in the event that one pupil happens to get bullied or harassed. In other words, I would like to show how that school is capable of creating a safe environment. Qualitative research is used to obtain these findings.On the other hand, I also wish to examine what pupils at the school think about these measures and how they perceive the attitudes of the school?s teachers and management regarding the prevention of bullying. In order to acquire this information quantitative research is used.The conclusions that I draw after conducting my research are as follows:1- Regarding the ?Anti ? bullying Performance Plan?, my essay shows that school teachers and management actively work in order to maintain a safe environment and as a result bullying is successfully prevented the school.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk.

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.