Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

Uppsatsen behandlar åttondeklassares inställning till fusk. Den behandlar även skillnaden i inställning till fusk mellan pojkar och flickor. I vår teoridel definierar vi fusk och redogör för en del av fuskets historia. Vidare tar vi upp etik och moral i vår teoridel och anknyter det i vår slutdiskussion om inställningen till fusk. Vi har använt oss av en enkät där eleverna kunnat garanteras anonymitet.

Detta är en socialpsykologisk vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

Sammanfattning Mitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv. Mina frågeställningar är: ? Hur beskriver barnen nätmobbning? ? Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning? ? Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning? Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter. Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda på hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var även att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utländsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras självuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lära sig spela fotboll, träffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva.

Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av flickornas föräldrar.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man kan öka flickors självkänsla och självaktning genom gruppstärkande övningar. Vi genomförde vår undersökning med åtta flickor i årskurs 4 från en skola i Luleå. Under sex veckor arbetade vi med flickorna vid två tillfällen per vecka, där varje övning var kopplat till vårt syfte. För att kunna utläsa något resultat gav vi flickorna en enkät att besvara före undersökningen och en efter. Dessutom gjorde vi fortlöpande observationer under arbetets gång.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..