Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka föreställningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare på två hbt-certifierade fritidsgårdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta får utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.Teori: Denna studie baseras på en queerteoretisk förståelse av kunskap och jag använder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förståelse av kroppars orientering kommer jag också att basera min studie på. Jag tar även hjälp av tidigare forskning som jag jämför och förhåller min studie till, bland annat till jämför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förändring. Metod: Min studie är av kvalitativ art då jag för att samla in mitt material använde mig av både intervjuer och observationer.

Denna uppsats handlar om hur äldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som äldre här i Sverige. Mitt mål har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna på deras egna berättelser fick jag en djupare förståelse för deras livsvärld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser på sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder på en ambivalens mellan ångesten att belasta sina barn och skräcken för isolering och passivisering på ett ålderdomshem på grund av otillräcklig språkkunskap..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrån detta synsätt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och ställer frågor runt varför dessa uppstår och hur man skulle kunna förändra detta. Det konstnärliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig själv och det fält som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnär och student i musikdramatik. Här presenteras metoder jag använt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fält som musikdramatisk scenkonstnär..

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

Mitt projekt startade med ingången att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde därefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig åt ett annat håll än jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets många egenskaper och förmåga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gång. En av dess egenskaper är dess lätthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format än tidigare.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer.

Hybrid betyder korsningsform. Jag vill i mitt examnesarbete korsa och förena de områden som intresserar mig mest yrkesmässigt: scenografi, utställningsdesign och uttrycksfull inredningsarkitektur. Jag har undersökt hur man kan tänka kring scenrummet och utställningsrummet och utvecklat ett rumsligt gestaltningskoncept utifrån de behov som finns i verksamheten på det nystartade Fisksätra Museum, i Nacka utanför Stockholm.Det rumsliga koncept jag tagit fram är föränderligt för att kunna fungera i olika typer av sammanhang ? för utställningar, scenlösningar och workshops. Väggar ska gå att flytta, spännande rumsligheter ska kunna skapas.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Problemformulering: Den huvudsakliga fråga jag ställt mig inför detta arbete är:"Skall kostnaden för att återställa den av konkursgäldenären förhyrda lokalen betraktas som en fordran för vilken konkursboet är betalningsansvarigt, eller skall kostnaden få göras gällande i konkursen av hyresvärden - och i sådant fall som en prioriterad eller oprioriterad fordran ?"Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att klargöra om kostnader för återställning av en lokal skall ses som en massafordran eller en konkursfordran samt om, för det fall den kan göras gällande i konkursen, hyresborgenären har förmånsrätt för sin fordran.Metod: Jag har utgått från lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin inom områdena hyresrätt och obeståndsrätt, med bäring på min frågeställning, för att på så sätt skapa en grund för mina slutsatser inom ett delvis oreglerat område.Avgränsningar: Jag har begränsat mitt arbete till att omfatta endast svenska juridiska personers konkurs inträffade i Sverige. Vad gäller hyreslägenheter har jag endast tagit upp frågor rörande lokaler förhyrda för bedrivande av hyresgästens näringsverksamhet.Resultat: Kostnaderna för återställning av lokal är en fordran som hyresvärden får göra gällande i konkursen. I den mån fordran ryms inom ett beloppmotsvarande tre månadshyror exklusive mervärdesskatt, är hyresborgenären berättigad till förmånsrätt för sin fordran. Träder konkursboet in i hyresavtalet kommer dock samtliga avtalsförpliktelser att omfattas av massaansvar för boet eftersom rätt till partiellt inträde saknas i svensk rätt.

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..