On the 11th of march 2006, the journal Landskrona Posten began an article series with the ambition to review the juvenile gangs in the city of Landskrona. The articles received heavy response from the readers. About six months later Landskrona was the centre of attention in the Swedish media. 22,3 percent of the city's population had voted for the nationalist party ?Sverigedemokraterna? in the municipal election.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, modus och genre..

The aim of this paper is to see how the local authorities in Norrköping create a way to look at homelessness. This aim is examined with the help of the central questions: How does the municipality describe homelessness as a phenomenon? What causes to homelessness can be seen in the texts? How do they describe homeless people? And What kind of actions are used or proposed? The analysis has been done with the tools and thoughts of the critical discourse analysis and made on text documents written by politics and employees of the city of Norrköping. The theories which have been used are those of postmodernism, welfare, homelessness, civil society and relative poverty. The analysis shows that the way the municipality of Norrköping looks at homelessness correspond with the way homelessness is presented in current Swedish research.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:5.

Mitt examensarbete handlar om att berätta i broderi. Jag har utgick från meningen ?Det finns så mycket vi gärna skulle kasta bort om vi inte var rädda att andra skulle plocka upp det.? ur boken Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde. Därefter sökte jag efter mitt sätt att uttrycka mig i bild. Resultatet blev tre broderier som tillsammans skapar en tredimensionell berättelse.

The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted.Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being.

I arbetet analyseras Tysklands blixtkrig under andra världskriget för att ta fram fyra jämförelsedimensioner som kan sägas är det som karaktäriserar blixtkrig. Dessa jämförelsedimensioner används sedan i fallstudier för att lyfta fram förfarande för blixtkrig. Jag gör två fallstudier i mitt arbete på Israels och USA:s krigföring i Sexdagarskriget 1967 och Irakkriget 2003.I andra världskriget uppnådde tyskarna stora framgångar i början av kriget tack vare att de använde sig av blixtkrig. Efter andra världskriget kan man fundera kring om blixtkrig fortfarande är genomförbart och vilka förutsättningar som krävs för detta. Syftet med mitt arbete är därför att granska de viktigaste förutsättningarna för blixtkrig efter andra världskriget.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i tidigare forskning kring blixtkriget.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

Det här arbetet handlar om Mori som betyder skog påjapanska och Mori som betyder död på latin.Jag har undersökt hur jag kunde gestalta döden medhjälp av skogen. Jag har gjort en mönsterkollektionbestående av 5 digitaltryckta våder och en projicering.Mitt mål med examensarbetet har varit att förberedamig för mitt kommande yrkesliv som textilfromgivare.Jag har arbetat med att göra en kollektionsbaseradmönsteruppgift. Jag har strävat efter att bättre förståhur jag Kan bygga upp en kollektion av mönster och Jaghar testat en ny arbetsmetod..

Landscape architecture is a visual profession, but other senses also affect our interpretation of a place. Sounds can give us a lot of information about an environment, and they are often perceived as positive. Despite this, research about outdoor sounds most often focus on the reduction of unwanted sounds ? noise ? but the absence of noise does not result in a good soundscape. To accomplish this, sounds we appreciate are needed.

Det här är min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra på en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade åt Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba på ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du läsa om mina med- och motgångar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod på vägen. Rapporten tar upp målen och frågeställningarna med mitt arbete, hur vi gick till väga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

The purpose of this master thesis is to describe the professional and literary life of Karl-Gunnar Wall, city librarian of Katrineholm between 1944 and 1975. Questions at issue are the reasons for Walls literary interests, Walls choice of occupation, crucial personal meetings, the context in which Wall acts, Walls fundamental principles as a librarian and as a critic, and the features comprising Walls life history. The method used is a merely qualitative one called "life history". It is founded on in-depth interviews with the persons involved and emanates from the individuals own story about his life. I have carried out three taped interviews; one with Wall himself, and two with his colleagues.

This essay is about local history in history teaching in two cities; Kalmar and Vetlanda. The purpose was to see how teachers in Kalmar and Vetlanda define local history and what kind of local history they teach their students. I have also examined what benefits of didactics the teachers see in teaching local history. In order to find out I interviewed four history teachers at three schools in Kalmar and two history teachers at one school in Vetlanda. Some of the interviews were carried out over the telephone and the rest at the teachers´s schools.

As the cities are becoming more crowded, the urban distribution has become a major logistical challenge. Some commonproblems in the inner cities arelimited accessibility and idling. Many of Sweden's municipalities are above the limit values for PM10limit set by the EU.Sundsvall is one of these municipalities and has the vision to create a sustainable city and region. Sundsvall LogistikparkAB is part of an EU project, SMARTSET, which is collaborationbetween several cities in Europe. SMARTSETSundsvall is about to develop a market-based sustainable model for city logistics.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study.