Denna rapport beskriver arbetet med att designa och utveckla en plattform för simulering ochutvÀrdering av olika tradingsystem.Det viktigaste kravet som sattes upp i examenarbetets förstudie var att Ästakomma en flexibel ochutbyggbar grunddesign för att man vid senare tillfÀlle ska kunna uttöka systemet vartefter behov avmer funktionalitet uppstÄr i en snabbt förÀnderlig finansiell vÀrld. Vidare skulle Microsofts allrasenaste teknik anvÀndas.Resultatet blev systemet Trader som Àr en modulbaserad applikation med tydliga riktlinjer för hurmoduler ska laddas, skapas, initieras samt hur de kommunicerar med varandra utan överflödigaberoenden. VÀgen dit gick via inlÀrning av diverse designmönster och designprinciper. OmfattandeanvÀndning av hÀndelser och kommandon för kommunikation mellan olika moduler samtprogrammerandet mot interface istÀllet för konkreta objekt i alla lÀgen gav fÄ beroenden och enflexibel och utbyggbar grunddesign.Trader kan koppla upp sig mot börsen för att hÀmta kursdata. Denna data kan sedan anvÀndas för attutvÀrdera hur olika tradingsystem skulle ha presterat i olika tidsintervall.

Problem: Hur gÄr bankernas kreditberedning till nÀr en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förÀndringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro pÄ kredit-givning till smÄföretagare.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av smÄföretagares lÄneansökningar gÄr till i skenet utav lagÀndringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frÄgestÀllningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propÄ av en smÄföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagÀndringarna som berör smÄföretagande vid kreditbedömningen till smÄföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begrÀnsning av kreditupplysning och förÀndring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lÄgkon-junkturen för bankernas kreditgivning till smÄföretagare?Metod: Arbetet bygger pÄ en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt inom ramen för den gyllene medelvÀgen som har en vÀxelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger pÄ Ätta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: NÀr ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas Àr den vanligaste finansieringskÀllan insats av eget kapital och krediter i form av banklÄn. Bankernas kreditgivning har ett begrÀnsat risktagande varför det ofta kompletteras med lÄn hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebÀr en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehÄller en kvalitativ analys av affÀrsidé, marknadssituation, konjunkturlÀge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.

Problembakgrund & problemdiskussion: I dagens informationssamhÀlle finns det oÀndligt med möjligheter att nÄ information. Dels genom traditionell media i form av papperstidningar, men ocksÄ genom webbaserade plattformar i mobiltelefonen, surfplattan och datorn. För investerare innebÀr detta att de dagligen möts av information om företag de Àger och har ett intresse för. En stor del av den information som publiceras innehÄller inte nÄgot fundamentalt vÀrde. Enligt teori om en effektiv marknad och rationella investerare pÄverkas investerare inte av denna information.

Aspekter betrĂ€ffande miljö samt sociala förhĂ„llanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har pĂ„verkat mĂ€nniskan sĂ„som företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hĂ„llbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfĂ„ngsrik redovisning, benĂ€mnd hĂ„llbarhetsredovisning vilken likvĂ€rdigt med konceptet CSR innehĂ„ller mer Ă€n endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 Ă€r denna redovisning obligatorisk att upprĂ€tta och granska för statligt Ă€gda företag och dess anvĂ€ndning vĂ€xer i företagsvĂ€rlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det relativt fĂ„ som lĂ„ter granska sin hĂ„llbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjĂ€nst och vĂ„r studie utgĂ„r frĂ„n att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

Risk, som kan definieras som möjligheten att nÄgot oönskat ska hÀnda, Àr idag ett omdiskuterat Àmne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker Àr mycket utsatta för risk och att banksektorn Àr instabil. De finansiella risker som banker ofta Àr utsatta för Àr kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. PÄ senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att följa upp tre svenska bolags syn pÄ hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förÀndrats och utvecklats de senaste Ären.Det görs en jÀmförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jÀmföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig Ät. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero pÄ.Intern kontroll Àr den del av bolagsstyrning som syftar till att sÀkerstÀlla att uppsatta mÄl inom företagen uppnÄs samt motverka att fel begÄs i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media under de senaste Ären pÄ grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, bÄde utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrÄgorna stÄtt högt pÄ dagordningen under en lÀngre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsÀtta en kommission för att analysera behovet av ÄtgÀrder som sÀkerstÀller förtroendet för svenskt nÀringsliv.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Bakgrund och problembeskrivning: FrÄn och med Är 2005 ska alla noterade bolag upprÀtta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gÄtt frÄn att traditionellt sett vara inriktad pÄ anskaffningsvÀrde till att vÀrdera fler tillgÄngar, bland annat finansiella instrument, till verkligt vÀrde. Att vÀrdera till verkligt vÀrde kan vara svÄrt dÄ IFRS Àr ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur vÀrdering av exempelvis onoterade aktier ska gÄ till. En ny standard rörande verkligt vÀrde Àr pÄ ingÄng men Àn sÄ lÀnge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frÄgar sig i den hÀr undersökningen hur de börsnoterade företagen vÀrderar sitt innehav av en slags finansiell tillgÄng, nÀrmare bestÀmt onoterade aktier.

Att ha ett sparande Àr ett kÀnnetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, dÀr individen ger sig sjÀlv möjlighet att bestÀmma över hur och nÀr den vill anvÀnda sina pengar. Aktier Àr den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det Àr Àven en sparform som Àr förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlÀgsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevÀrt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning Àr ett utav de mest frekvent förekommande omrÄdena för studier inom Àmnet finansiering.Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen sÄ ska all tillgÀnglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen pÄ den finansiella tillgÄngen.

Titel: VĂ€rdeskapande processer ? BerĂ€kna det som rĂ€knasNyckelord: VĂ€rdeskapande effekter, pĂ„visande av socialt vĂ€rdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet.Idag stĂ€lls allt högre krav pĂ„ företag och organisationer att ta ett samhĂ€llsansvar. I och med de ökade kraven höjs ocksĂ„ angelĂ€genheten att kunna redovisa dessa insatser pĂ„ ett tydligt och effektivt sĂ€tt. Europakommissionen har exempelvis efterfrĂ„gat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhĂ€llsinsatser och samhĂ€llsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrĂ„gas sĂ€tt att tydliggöra vĂ€rdeskapande, dĂ„ idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt vĂ€rde för samhĂ€llet och dess övriga intressenter.

Scania Àr ett tillverkningsföretag inom nyttofordonsbranschen och det senaste Äret har vindarna blÄst kring Scania. Diskussionerna har rört sig runt huruvida de ska bli uppköpta eller inte av den tyska konkurrenten MAN som verkar inom samma bransch eller om Scania ska köpa upp MAN istÀllet. MAN Àr tillsammans med Volkswagen och Investor Scanias huvudÀgare. Just nu verkar det vara Investor med familjen Wallenberg bakom sig Àr dem som bromsar affÀren. Scania har varit utsatt för uppköpsförsök tidigare, tvÄ gÄnger har Volvo varit den andra parten och nu Àr det som sagt MAN.

Bakgrund och problembeskrivning: Stena SfÀren med dess bolag har en anknytning till Göteborg och den sjöfartsnÀring som var en blomstrande bransch under efterkrigstiden. Stena SfÀren har haft en mycket god tillvÀxt de senaste Ären. Detta blir extra intressant med tanke pÄ att de bedriver sin verksamhet som konglomerat, vilket enligt den rÄdande trenden inte anses vara en framgÄngsrik utformning. Detta vÀckte vÄrt intresse för att genomföra en företagsanalys över Stena SfÀren utifrÄn följande problemformulering: Hur ser Stena SfÀrens ekonomiska stÀllning ut idag och vilka bakomliggande faktorer kan finnas till den utveckling som har skett?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge en förstÄelse för Stena SfÀrens uppbyggnad samtidigt som den Àmnar beskriva SfÀrens ekonomiska utveckling frÄn Är 2002 till och med Är 2006.

En enskild persons eller ett lags prestationer inom idrotten har alltid fascinerat mÀnskligheten.Det har genom tiderna alltid funnits individer som har urskiljt sig frÄn mÀngden genom sin personlighet och förmÄga att bÀttre utöva en idrott. Dessa individer blir ofta populÀra och en förebild för mÄnga. Det kommer hela tiden fram nya aktörer som lyfter idrotten till nya nivÄer men samtidigt blir konkurrensen allt hÄrdare. Idag rÀcker det inte alltid med att enbart vara en talang.Det Àr mycket som har förÀndrats de senaste decennierna. Tidigare var det enklare att urskilja sig frÄn mÀngden.

Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning (avancerad nivÄ), 4FE90E, 4FE91E:2, VT 2013Författare: Emely Forsberg och Morgan OlofssonHandledare: Elin FunckTitel: Arbetsmiljöaspekter i ekonomistyrningssystemBakgrund: Den hÀr studien handlar om hur organisationer uppfattar arbetsmiljö som konkurrensmedel och framgÄngsfaktor, hur företagen mÀter arbetsmiljö och hur arbetsmiljö kan integreras i prestationsmÀtnings- och ekonomistyrningssystem. Den svenska regeringen vill synliggöra arbetsmiljö som framgÄngsfaktor och konkurrensmedel. Tidigare studier ger dock ingen samstÀmmig bild av huruvida arbetsmiljö Àr lönsam. DÀrtill pekar de studier som menar att arbetsmiljö Àr lönsam pÄ svÄrigheter att visa upp sambanden mellan arbetsmiljöÄtgÀrder och konsekvenser av dessa.Svenska regler och tidigare forskning krÀver respektive pekar pÄ vikten av att arbetsmiljö integreras i en organisations styrning pÄ samma sÀtt som finansiella aspekter. Samtidigt visar tidigare forskning att det saknas arbetsmiljöindikatorer som kan ingÄ i en sÄdan styrning för att styra, följa upp och utvÀrdera utifrÄn.