Bakgrund/Problemdiskussion: Ett företag som börsintroduceras har en skyldighet att sammanstÀlla ett Initial Public Offering (IPO) prospekt. I prospektet beskriver företaget sitt finansiella -, fysiska - och intellektuella kapital. Det klassiska i en företagsanalys har varit att granska företaget utifrÄn finansiella nyckeltal, dock efterfrÄgas mer information om företags ?mjuka? tillgÄngar (lÀs intellektuellt kapital). Den hÀr uppsatsen undersöker om mÀngden redovisad information om det intellektuella kapitalet pÄverkar företagets börskurs och underpricing.

Olika strategier har genom Ären anvÀnts av investerare för att analysera vÀrdet av företag och aktier. Value investing Àr en av dessa metoder. Analysmetoden utgÄr ifrÄn ett företags fundamentala vÀrden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning Àn marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier pÄstÄr att det inte Àr möjligt. Syftet med uppsatsen Àr att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgÄng kan appliceras pÄ den svenska marknaden.

För företag som hamnar pÄ obestÄnd och inte kan betala sina skulder, finns det idag tvÄ alternativ. Antingen kan de försÀttas i konkurs, vilket innebÀr att företagets tillgÄngar sÀljs ut för att borgenÀrer ska fÄ tillbaka det utlÄnade kapitalet, eller sÄ kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnÀmnda av tingsrÀtten innebÀr det att företagets betalningar till borgenÀrer stÀlls in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella stÀllningen. MÄlet med rekonstruktionen Àr bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenÀrer inom ett Är samt att företaget ska uppnÄ en finansiell stabilitet.I denna uppsats Àmnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion Àr en lösning för företag som hamnar pÄ obestÄnd eller om det enbart Àr en förskjutning av en konkurs. Vidare Àmnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som Àr avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen.Undersökningen Àr gjord pÄ totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades pÄ lÄng sikt, fyra Är efter rekonstruktionen.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Spekulationsbubblor kÀnnetecknas av kraftigt stigande tillgÄngspriser som Àr övervÀrderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lÀttillgÀngligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenÀget beteende hos aktörer pÄ marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgÄngarnas vÀrde och en finansiell kris uppstÄr.Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolÄnebubblan, har sett ut. Fokus har lagts pÄ utveckling i utlÄning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller pÄverkat denna utveckling. Vidare har de bÄda lÀndernas centralbankers rÀntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar pÄ att en kraftig ökning, en boom, i bÄde utlÄning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

Inledning: Sedan i januari 2005 Àr alla bolag som Àr noterade pÄ börsen inom EU skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning i linje med IFRS. KoncernmÀssig goodwill skall inte lÀngre avskrivas enligt plan utan istÀllet bör en nedskrivningsprövning utföras varje Är enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lÄgkonjunktur vi befinner oss i idag, Àr en effekt av en tidigare vÀrldsomspÀnnande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser frÀmst pÄ kapitalmarknaden i USA. PÄ grund av USA:s ledande position inom mÄnga omrÄden har detta satt djupa spÄr i hela omvÀrlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning gjorde vi ett antagande att frÄgan om en eventuell nedskrivning av koncernmÀssig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmÀssig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: VÄrt slutliga urval blev 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.

Vi befinner oss just nu i en lÄgkonjunktur och detta pÄverkar det mesta i vÄrt samhÀlle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgÄngar i fastigheter vÀrderade till verkligt vÀrde kan tvingas till resultatsÀnkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgÄngarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltsÄ kan bli föremÄl för nedskrivningar. Med hjÀlp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en lÄg- respektive högkonjunktur.

De senaste Ärens skandalaffÀrer sÄsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmÀnhetens förtroende för finansmarknaden försÀmrades. Den internationella debatten om hur man skall Äterskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnÄ förtroendet Àr revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vÄr uppsats kommer vi att fokusera oss pÄ revisors oberoende och ÄtgÀrder som kan vidtas för att kunna stÀrka detta oberoende. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förebyggande ÄtgÀrder som skulle kunna stÀrka revisors neutrala stÀllning vid uppkomsten av beroendesituationer.

Den hÀr uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrÄn finansiell teori och tidigare forskning. HalvÄrsdata och information om fondernas allokering har samlats in frÄn AP-fondernas respektive webbplatser mellan Ären 2001 och 2009. Studien har anvÀnt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har anvÀnts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har anvÀnts för att undersöka huruvida fonderna har förmÄgan att förutse större marknadsrörelser.

Titel: Human being and Christian ? creationtheology of Gustaf Wingren.Analysis of an accentshift from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor.Author: Tove Pilroth.The purpose of the essay is to analyse the meaning and the consequences, in a critical and constructive way, of an accentshift of interpretation and understanding of the gospel, from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor. The purpose is presented in the frame of the creationtheology of Wingren. To be able to make the research and to answer the purpose of the essay, the following questions are essential:The human being is captive and redemption is liberation. If we are serious about that the gospel gives the human being rehabilitation, satisfaction, liberation and a life and a future with God, the essential question is which metaphor, a juridical or a biological, that speaks to the human being in the best way? What is the meaning of an accentshift from a juridical to a biological metaphor? How does the creationtheologhy of Wingren, from a biological metaphor, meets the situation of the existence for the human being, her longing for life, health and meaning? What kind of theological resources are present in the creationtheology of Wingren, in the confrontation with future theological challenges?The essay is stressing the need of pluralism in the interpretation of the gospel.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill sÀga att anlita en extern redovisningsbyrÄ. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer Àn 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gÄ till. Det finns i dagslÀget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervÀgande vid revision av företag som anlitar servicebyrÄer, som föreskriver att revisorn ska ta hÀnsyn till hur redovisningsbyrÄn pÄverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen Àr en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte Àr att undersöka vilka stÀllningstaganden revisorn stÀlls inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Titel: Belöningssystemets pÄverkan pÄ revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyrÄerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VÀxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur Àr fallföretagets belöningssystem utformat? Hur pÄverkar belöningssystemet de anstÀlldas motivations- och prestationsförmÄga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med Directors pÄ fallföretaget. Forskaren har valt ut och anvÀnt sig av bÄde tryckta och elektroniska kÀllor, med hÀnsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade Àmnet. Vid genomförande av studien har forskaren anvÀnt sig av ett deduktivt synsÀtt.Syfte: Författaren Àmnar genomföra en fallstudie pÄ ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem Àr uppbyggda samt belysa vilken pÄverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har pÄ revisionsföretagets anstÀllda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem bestÄr av bÄde monetÀra- och icke monetÀra belöningar. De monetÀra belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid mÄluppfyllelse och tillfÀlliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anstÀllda.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter fÄr pÄ dels synen pÄ redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar Àven till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: DÄ det studerade fenomenet Àr relativt nytt har vi anvÀnt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlÀgga tidigare outforskat omrÄde. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har anvÀnt ett upplÀgg dÀr respondenterna tillfrÄgats om sina Äsikter i en enkÀt och delats in i grupper som har olika intressentförhÄllande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Bakgrund: Företag kommunicerar stĂ€ndigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar Ă€r en del av den finansiella information som företag delger anvĂ€ndarna. Denna har kommit att bli allt mer pĂ„kostad och omfattande den senaste tiden med frĂ€msta fokus pĂ„ de frivilliga delarna. VD-brevet Ă€r en typ av finansiell kommunikation i form av en berĂ€ttande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lĂ€sta delarna i en Ă„rsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, sĂ„ledes kan författaren fritt göra textval för att pĂ„verka lĂ€saren.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur VD-brev Ă€r utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisĂ„ret 2009.