Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM.Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med Missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM.Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med Missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.