IntroduktionMissbrukets komplexitet försvårar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstånd till att söka hjälp. Faktorer som livsvillkor förklarar bättre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med Missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och påverkas av kulturens gemensamma värden och människosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrån en Missbrukares livsvärld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnå en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka Missbrukarens livsvärld användes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria Missbrukare intervjuades.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till Missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara Missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med Missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande Missbrukare använder sig av detta begrepp.Frågeställningar:1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut?2.

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för Missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på vilka förutsättningar vården har att utveckla en bra behandling och bemötande.Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser.

This report is based on factors that has had affect on drugaddicts in their decission on quitting their abuse. The questions we have built our report on are: What external factors have had an impact on the drugabuser to end his or her drugabuse? What internal factors have had an impact on the drugabuser to end his or her drugabuse? Does the police have an influence on the drugabuser to end his or her drugabuse? The report is based on intervjues with former drugaddicts. We have also studied the theory of symbolic interactionism and litterature written by different authors to obtain a broad picture of drugabuse. Our results in this report show that the people we have intervjued have been influenced by many different factors and people in their enviroment.

Syftet med den här studien var att undersöka ett relativt outforskat område, nämligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 år och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits väldigt lite forskning gällande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien är att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som på något sätt kommer i kontakt med assyriska/syrianska Missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men även att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.Med hjälp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. Huvudfrågan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man därefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

The purpose of this essay was to investigate which factors the individuals found important in the process of becoming a person with a drug-free life. The framing of the questions we had were to get the experiences, thoughts and wishes of the drug users. The survey was based on thematised qualitative interviews and focused in the personal stories of the interviewees. We interviewed four women and five men, all of which had several years of drug-abuse behind them. We found similarities and patterns and we could identify that the three most important things was the own motivation, will and that the drug-abuser had the possibility to change their social network and had the ability to find other important things in life..

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk värdegrund där alla patienter har lika värde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer från olika samhällsklasser, kulturer och åldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter från utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehållsanalys användes som analysmetod.

Den 1 juli 2005 upphörde polisens befogenheter till självständiga omhändertaganden med stöd av lag (1988:870) om vård av Missbrukare (LVM). Förändringen var ett resultat av lagstiftarens önskan av att renodla beslut av social karaktär till socialtjänsten. Eftersom socialtjänsten står för såväl utredningen som senare ansökan om tvångsvård i rätten ansågs förslaget naturligt i en sammanhängande vårdkedja. För den enskilde polismannen på fältet innebar den nya lagen inte bara att befogenheten av ingripa för att säkerställa vård nu gavs en mer akut utformning, utan också att den hamnade såsom en bestämmelse i polislagen med hänvisning till det tidigare lagrummet (13 § LVM). Enligt tidigare ordning kunde poliser på fältet fatta självständiga och interimistiska beslut om LVM i brådskande situationer och i andra fall överlåta eventuella beslut åt till företrädare för polismyndigheten.

The aim of this essay was to examine how the decision-making in LVU cases are motivated in the judicial decisions. How has the principle of whats in the best interest of the child been noticeable in these judicial decisions and how are the child's needs and the consequences for the child of the drug abuse been described? When the parents have been judged to have given a non acceptable consent, how have they been described and how has the parents described the situation?Our research is of a qualitative nature, a document analysis of judicial decisions in LVU cases. We analyzed eight court cases containing decisions from County Court, Fiscal Court of Appeal and The Supreme Administrative Court.Our results showed that parents were described in the judicial argumentation as negative stereotypes and a picture of unreliability were created. What was best for the child were not expressed in words but woven into the children's needs and in most cases the consequences of the abuse of drugs were not made clear..

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för Missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna arbetar mer utifrån känsla.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..