Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden.Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet.

I 5 kap 9 § SoL, som särskilt reglerar socialtjänstens arbete med Missbrukare, står att nämnden i samförstånd med den enskilde klienten skall planera dennes hjälp och vård. Syftet med denna uppsats har därför varit att studera i vilken utsträckning socialsekreterare som handlägger missbruksärenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de går tillväga för att åstadkomma ett samförstånd med klienten. Syftet har också varit att studera om dessa socialsekreterare upplever några hinder mot att planera i samförstånd med klienten och vad dessa hinder i så fall kan bestå i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvägagångs-sätt för och hinder mot en samförståndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstånd av samförstånd. Studien har utgått från följande tre frågeställningar: 1.

Introduktion: Hiv är en virussjukdom som innebär bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har ändrats från att först vara en okänd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hälsoförändring världen över. Idag lever ca 35 miljoner människor i världen med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet då hos Missbrukare och homosexuella män. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt stigmatisering och diskriminering.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar. Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till Missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till Missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och Missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.

I samtal med andra, klienter och professionella inom socialt arbete, uppmärksammades bristen av stöd till pappor med missbruksbakgrund. Litteraturstudier visade att det inte fanns så mycket kunskap om pappornas behov och därför fanns heller inte kunskapen om hur stödjande insatser skulle utformas.Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka behov av stöd i faderskapet som pappor med missbruksbakgrund har under barnets uppväxttid samt att se om det utifrån undersökningens resultat går att ge rekommendationer som kan användas till att utveckla innehållet i riktade stödinsatser till pappor med missbruksbakgrund. Utifrån detta syfte formulerades sex frågeställningar: Vilket behov av stöd upplever papporna att de har?, Vad har de upplevt hindrat dem från att vara den pappa de önskar vara?, Önskar de få stöd i faderskapsrollen?, Vilken sorts stöd önskar de?, Av vem önskar de få stöd? och När är de mest öppna för att söka och ta emot stöd?Den teoretiska referensramen är hämtad ur stödforskningen. Som en hjälp att integrera teori och resultat användes Blomdahl Frejs illustration av social-humanistisk socialpedagogik.Studien är kvalitativ och tio kvalitativa intervjuer genomfördes med pappor med missbruksbakgrund.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och Missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.