Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill sÀga exempelvis familjemedlemmar. Det Àr dem vi har valt att belysa i vÄr uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom Àmnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen Àgnats Ät alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har dÀrför valt att inrikta oss pÄ vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande förÀldrar, vars barndom alltsÄ varit lÄngt ifrÄn ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppvÀxt har sett ut och hur den har pÄverkat deras liv idag.

Narkotika- och alkoholmissbruk Àr ett hÀlsoproblem i hela vÀrlden och nyktra missbrukare Àr en utsatt grupp i samhÀllet. Vid missbruk Àr det inte bara intaget av narkotikan eller alkoholen som medför skada. Hela livssituationen kan bli drabbad, inte minst kontakten med vÀnner och familj. För att hÄlla sig nykter, Äteranpassa sig till samhÀllet och leva ett hÀlsosamt liv finns det mÄnga faktorer som Àr betydelsefulla. Syftet med studien var dÀrför att undersöka nyktra missbrukares upplevelser av socialt stöd, fritidsaktiviteter samt utanförskap och delaktighet i samhÀllet.

Heroin framstÀlls av opiumvallmo och har sedan mitten av 1960-talet utvecklats till att bli ett av vÀstvÀrldens största problem inom narkotikamissbruket Det Àr svÄrt att bilda sig en uppfattning om hur stor tillgÄngen Àr pÄ heroin i Sverige. Mörkertalet som finns dÄ det gÀller bÄde införsel av heroin samt antalet missbrukare i Sverige torde vara sÄdant som försvÄrar ett konkret pÄstÄende. Tittar man pÄ beslagsstatistiken gÀllande heroin sÄ kan man konstatera att det varierar kraftigt under en tioÄrsperiod. De Är dÄ stora beslag har gjorts sÄ grundar sig dessa pÄ ett stort beslag vid ett enstaka tillfÀlle. Studien visar att i SkellefteÄ finns det i princip enbart vitt heroin och detta kommer till stora delar frÄn StockholmsomrÄdet.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Detta arbete handlar om rattfylleri med narkotikaklassat preparat i blodet. Polisen har den senaste femĂ„rsperioden fördubblat sina anmĂ€lningar med drograttfylleri. Vi har studerat polisen i Halland, VĂ€sterbotten och Örebro lĂ€n och kan konstatera att de har varierad kunskap för att kunna arbeta effektivt mot drograttfylleri. I Örebro lĂ€n har man en bĂ€ttre utbildad personal vilket medför fler upptĂ€ckta drograttfyllerier. PĂ„ de andra tvĂ„ myndigheterna utbildar man successivt fler poliser som ska förbĂ€ttra deras arbete med att upptĂ€cka drograttfylleri.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett alkoholmissbruk pÄverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhÄllande dÀr mannen missbrukar. NÀr en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen Àr hur ett medberoende pÄverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen Àr kvalitativ och den bygger pÄ intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som Àr behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag anvÀnder mig av Àr symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin. Slutsatsen Àr att medberoendet utifrÄn mina respondenter varierar frÄn ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som Àr den frÀmsta orsaken till ett medberoende Àr hur den medberoende Àndrar sitt beteende.

Att leva i ett drogmissbruk Àr en stor tragedi, bÄde för missbrukaren sjÀlv, samhÀllet och inte minst för dennes nÀra och kÀra. Siffror i vÄr rapport visar bland annat pÄ att en manlig heroinist kan kosta samhÀllet nÀstan 2 000 000 kronor om Äret. Ett avbrutet missbruk leder dÀrmed till stora vinster för alla parter. Polisen Àr en samhÀllsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sÄdana fall hur polisen kan pÄverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

The Swedish and the Finnish compulsory care legislation that regards abusers differ in several ways. The arguments for compulsory care and for the time which one will receive compulsory care are dissimilar. The aim of this thesis is to describe and analyse which arguments for compulsory care and the length of the care time that has been expressed in the Swedish and the Finnish laws and in the statutes. The tools were an argumentation analysis, which is a form of qualitative text analysis method, combined with a hermeneutic scientific position. We have investigated the arguments that try to justify compulsory care and the care time that has been expressed in the laws and the statutes.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

VÄr studie Àr utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och ÄskÄdliggöra de förestÀllningar som gör att SNU har svÄrt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig Ät?" samt "Varför upplever SNU det svÄrare att identifiera tjejer?" lyder frÄgestÀllningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse pÄ behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka nÄgra variablers inverkan pÄ utfallet samt hur dokumentationen ser ut. UtifrÄn detta har vi formulerat följande frÄgestÀllningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur ett alkoholmissbruk pÄverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhÄllande dÀr mannen missbrukar. NÀr en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen Àr hur ett medberoende pÄverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen Àr kvalitativ och den bygger pÄ intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som Àr behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag anvÀnder mig av Àr symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin. Slutsatsen Àr att medberoendet utifrÄn mina respondenter varierar frÄn ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som Àr den frÀmsta orsaken till ett medberoende Àr hur den medberoende Àndrar sitt beteende.