Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hÀvdar att de anvÀnder sig av drogen i sjÀlvmedicinerande syfte. Preparat sÄsom Ritalin och Concerta som anvÀnds vid medicinering av personer med ADHD innehÄller samma centralstimulerande Àmnen som amfetamin. Studier har ocksÄ visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrÄn begreppen sjÀlvmedicinering och identitet, samt att spÄra eventuella skillnader och förÀndringar i förhÄllande till dessa begrepp efter pÄbörjad medicinering med centralstimulerande lÀkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frÄgestÀllningar.Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero pÄ ett pressat lÀge pÄ bostadsmarknaden, som ocksÄ bedöms förvÀrras kommande Är. Missbruk och psykisk ohÀlsa Àr ofta stora bidragande orsaker till att mÀnniskor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvÀgsinfektioner Àr vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar ocksÄ pÄ att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare pÄ behandlingshem i Sydafrika. FrÄgestÀllningarna var: ? Vad Àr personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrÄn ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara pÄ frÄgestÀllningarna sÀkerstÀlldes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen kommer frÄn Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger pÄ tanken att man ska fokusera pÄ det ?friska? i individen, pÄ personens resurser.

Mot bakgrund av den hÀtska debatt som har förts angÄende substitutionsbehandling, var syftet med vÄr uppsats att undersöka och beskriva de professionellas instÀllning till substitutionsbehandling av heroin-missbrukare ur ett etiskt perspektiv. Vi ville Àven undersöka de professionellas syn pÄ socialstyrelsens riktlin-jer och kriterier betrÀffande substitutionsbehandling. Vidare ville vi fÄ en uppfattning om de yrkesverksam-mas Äsikter gÀllande en heroinmissbrukares möjligheter till vÄrd, och detta i jÀmförelse med andra patient-grupper.Vi kan utlÀsa att det finns tre instÀllningar frÄn de intervjuade betrÀffande substitutionsbehandling. Socialsek-reterarna pÄ substitutionsmottagningen uttrycker att det Àr den överlÀgset bÀsta behandlingsmetoden för hero-inmissbrukare. Socialsekreterare frÄn socialtjÀnsten Àr Àven de positivt instÀllda men ser inte substitutionsbe-handling som en universal behandling.

Fo?r att implementera en adaptiv niva?reglering av ljudsignaler i en industriell miljo? kra?vs ha?nsyn till ma?nga faktorer info?r en reell implementering. Rapporten avser identifiera dessa faktorer, bedo?ma deras betydelse, samt presentera en grundla?ggande o?versiktlig implementeringsmetod. Fo?rutsa?ttningarna a?r ett verklighetsbaserat scenario, i form av ett nyinstallerat larmsystem i ett kontrollrum pa? ett pappersbruk, da?r ett av huvudma?len a?r att fo?rtydliga ljudande larmsignaler fo?r personalen.Da? fysisk tillga?ng till implementeringsmiljo?n var begra?nsad, samplades ljudmiljo?n sa? att analys av pa?verkande bruska?llors betydelse fo?r niva?regleringen kunde utfo?ras.

I alla tider har mÀnniskor berusat sig pÄ droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets mÄnga bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och Ät flugsvamp. I fjÀrran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvÀndningen i vÀrlden annorlunda ut och drogerna Àr en vÀrlds-omspÀnnande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och dÀrmed farligare Àn historiskt sett.

Uppsatsen behandlar socialtjÀnstlagens ekonomiska bistÄnd och dess villkor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav som kan stÀllas pÄ en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnÀmnd. Vidare besvaras den omvÀnda frÄgan; vilka krav som inte kan göras gÀllande gentemot den bistÄndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ rÀttsfall frÄn RegeringsrÀtten och till viss del Àven kammarrÀtterna. SocialtjÀnstens insatser skall bygga pÄ principerna om frivillighet, sjÀlvbestÀmmande och integritet.

MĂ€nniskor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende pĂ„ ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan mĂ€n och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande mĂ€nniskors livsvĂ€rld och deras syn pĂ„ sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mĂ€tinstrumentet PCL-C vilket mĂ€ter problem och besvĂ€r som mĂ€nniskor kan fĂ„ som en reaktion pĂ„ stressande upplevelser. TvĂ„ av individerna frĂ„n urvalet valdes för djupintervjuer.Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhĂ„llande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer pĂ„ PTSD (65% mot 5,6%). Mer Ă€n dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n indikerade förekomst av PTSD vilket överensstĂ€mmer med normalpopulationen.

Syftet med studien Àr att belysa ett antal personers upplevelser kring sitt tidigare missbruk och sitt förÀldraskap. Vi vill lÀgga fokus pÄ vilket bemötande de fÄtt och vilka attityder de upplevt att det finns i omgivningen kring deras missbruk samt förÀldraskap. PÄ analysen lÀggs ett könsperspektiv för att belysa de eventuella skillnader och likheter som kan finnas mellan kvinnor och mÀns upplevelser. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat frÄgestÀllningar som handlar om hur informanterna beskriver sig sjÀlva som missbrukare, hur de upplever omgivningens attityder och bemötande kring deras missbruk samt hur de beskriver sitt förÀldraskap. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi genomfört sex individuella intervjuer med tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

Barn till missbrukare sÀgs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svÄra situation. Det Àr viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet fÄr hjÀlp att hitta andra vÀgar att lösa sin svÄra situation pÄ. Att ha förstÄelse och kunskap om hur det Àr att vara barn i en familj dÀr nÄgon av förÀldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk Àr en nödvÀndig förutsÀttning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan pÄverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr den huvudsakliga undersökningspopulationen bestÄtt av förÀldrar till barn som har missbruksproblem i sin nÀrhet.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom kÀnsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och nÀr en brist uppstÄr nÄgonstans i vÄrt psyke sÄ invÀntar nÀsta utvecklingsstadier inte pÄ att denna brist först ska fyllas utan man gÄr vidare till nÀsta stadie utan att bristen blivit lÀkt. Detta gör att vÄrt psyke haltar, det Àr först under tonÄren som de brister eller bubblor vi har fÄtt under vÄr uppvÀxt ges en möjlighet att reparera det som gÄtt snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien Àr att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien Àr att fÄnga olika informanters erfarenhet utifrÄn vÄrt syfte att titta pÄ en skolas beredskap och förmÄga att hjÀlpa och stödja barn till förÀldrar med missbruksproblem i skolsituationen.

Hepatit C Àr en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och Àr vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovÀgen inte klart pÄvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C Àr genom antiviral lÀkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som pÄverkar personers livskvalitet.

Bakgrund: Internationell forskning visar att det frÄn vÄrdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper sÄsom att de Àr aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvÄrdnad av dessa patientgrupper har lÀgre status Àn omvÄrdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gÀllande hur det ser ut i en svensk kontext har dÀremot inte identifierats och sÄledes existerar hÀr en kunskapslucka.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn pÄ patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvÄrdnad.Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i Ätta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den sjÀlvvalda kontaktlösheten, Den hÀmmande vÄrdmiljön, MÀnniskan som helhet, Den individreducerande vÄrdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvÄrdnad har en humanistisk mÀnniskosyn som grund för omvÄrdnad av patienter med missbruksproblem.