Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt Missbruk eller utbrändhet.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Uppsatsen syfte var att öka förståelsen för socialarbetares upplevelser kring arbetet med klienter som har samsjuklighet, det vill säga en samexistens mellan Missbruk och psykisk sjukdom. De frågeställningar som besvarades var: Hur resonerar socialarbetarna kring arbetet med personer som har samsjuklighet? Vad kan begreppet samsjuklighet ha för betydelse i det sociala arbetet för klientgruppen? Fem intervjuer med fem olika socialarbetare utfördes. Empirin analyserades utifrån Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv och teori om stigmatisering. Resultatet visade att socialarbetarna upplevde innebörden av samsjuklighet som relevant i arbetet.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

During the last few years the alcohol consumption has increased and is now the highest in 100 years, one usually count that 10 % of the grown up population abuse alcohol and/or drugs and most of them are hidden abusers with families and work. This leads to great costs for the companies. But the much greater cost for the companies are the much larger group of risk abusers. According to the Swedish law the employer has a responsibility for the work milieu and also for the rehabilitate for the employed and drug/alcohol abuse applies to this.I have done qualitative interviews on four companies in the south of Sweden with one representa-tive for the management and one representative for the union. I have investigated their attitudes to alcohol and drugs and how they describe the alcohol culture at the company.The companies define alcohol problems when they are established and obvious and when it is dis-covered they put in resources and because of this they don't work preventive so much.

Vid ett läkemedelsMissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hälsa och patientsäkerheten påverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om läkemedelsMissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades på 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frågeställningar. Resultatet visar att läkemedelsMissbruk hos sjuksköterskor är ett vanligare problem i jämförelse med icke hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ofta patienterna som blir drabbade då sjuksköterskan som Missbrukar läkemedel tar patienters läkemedel.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare Missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

SammanfattningTvångsvården av Missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande Missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av Missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av Missbruk, destruktiv livsföring.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till Missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för Missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för Missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansMissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansMissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition.

The purpose of this study is to understand and analyze why individuals develop and manage to leave drug abuse. The material consists of interviews with eight individuals who have gone through a life of addiction and managed to change their lifestyle. We contacted the participants through the organization called KRIS (Criminals Redress with Society). The results indicate that the participants have had a troublesome upbringing and been labeled by society as outsiders which have led them into addiction. The results also show that they have all gone through a social conversion from the life as an addict to become sober.

Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt Missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholMissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med Missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i Missbruksmiljöer ? livet som Missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av Missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med Missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt Missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och Missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen.