The purpose of this study is to understand and analyze why individuals develop and manage to leave drug abuse. The material consists of interviews with eight individuals who have gone through a life of addiction and managed to change their lifestyle. We contacted the participants through the organization called KRIS (Criminals Redress with Society). The results indicate that the participants have had a troublesome upbringing and been labeled by society as outsiders which have led them into addiction. The results also show that they have all gone through a social conversion from the life as an addict to become sober.

Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö.

Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen.

The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their children´s chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parent´s drug abuse on their child´s ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the child´s ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the child´s ability to develop and learn. How the child is able to cope with it´s parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the child´s personality and how people in the child´s surrounding react on the child´s needs..

Uppsatsen syftar dels till att försöka nå en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker även hur medberoendet kan förstås samt förklaras från en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks också på vilket sätt tolvstegsprogrammet kan förstås som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framträdande för medberoende och knyter även an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras även hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjälp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt själv..

Sedan mitten av 80 talet pågår försök med så kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen är och har varit att främst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit där injektionsmissbrukare som grupp är minst sagt överrepresenterade. Programmen går i korthet ut på att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut använda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel även möjlighet att ta del av utbildning i smittfrågor samt att få kontakt med exempelvis primärvård o s v. Vårat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program går ut på, samt vad de har för effekt på den grupp de primärt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.

Narkotikan är idag ett stort problem i Sverige och detta är den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssätt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig på intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga på polismyndigheten i Skåne närmare bestämt Hässleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begår brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehåller som förklarar varför en person begår brott.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och känslor kring hög respektive låg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav två är med klienter och en är med behandlare, samtliga kommer från samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nämnare i sina berättelser. Exempelvis hade de båda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin ångest. Båda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvåra behandlingen.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av påtvingad behandling. Den är gjord på ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med särskilda befogenheter i vård av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget består av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lättare eller grövre kriminalitet. Metoden som använts för att analysera intervjuerna är fenomenologiskt inspirerad som innebär att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar på sex viktiga teman.

The purpose of this essay is to identify how the drug user is portrayed in motion pictures. My main questions are: How is the drug use described? How is the male and female drug user depicted? How may the movies contribute to the construction, reproduction and change of gender? The method I use in my research is a qualitative, selective discourse- analysis of a number of movies prominently portraying drug use. A gender perspective is also applied on this paper.The main result of the study is that I have found that the great majority of the analyzed films portray drug use as means for something else. Drug use is often portrayed in the beginning as heavenly but changes to be depicted as problematic.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en metod för att behandla främst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gällande MI har genomförts på vuxna varför effekten av MI på denna grupp är mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna åldersgrupp (14-24 år) förefaller både relevant och nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: Allmän litteraturstudie.

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för depression hos män? och ?hjälp och stöd?.