Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Svensk rätt tillämpar ett så kallat principalansvar. Principalansvar innebär ett ansvar för annans culpa och är med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersätta skada som arbetstagaren vållar i tjänsten. Gränsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjänsten? är dock inte tydlig i alla situationer.

Svensk rätt tillämpar ett så kallat principalansvar. Principalansvar innebär ett ansvar för annans culpa och är med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersätta skada som arbetstagaren vållar i tjänsten. Gränsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjänsten? är dock inte tydlig i alla situationer.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet.

Denna litteraturstudie är avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete träffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vården. Författarna tror att det saknas tillräckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en så bra vård som möjligt. Syftet med studien är att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen är oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning så ökar risken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Alkoholrelaterade problem påträffas överallt i vårt samhälle, även inom den somatiska vården. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. Därför känns det angeläget att uppmärksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet än män, men de har en snabbare beroendeutveckling och lägre tålighet för alkohol än vad män har. Detta examensarbete har livsvärlds- och genusperspektiven som teoretiska utgångspunkter.

Svensk kriminalvård har över tiden succesivt gått från kroppsstraff till att innebära vård och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvård definieras det av visionen ?bättre ut? (Kriminalvården 1). Förutsättningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk är starkt kopplade till möjligheten att erhålla ett arbete och en bostad efter verkställigheten. Enligt tidigare forskning så framgår det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssätt kan brytas med hjälp av en utbildning. En utbildning som kan påbörjas under verkställigheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlättar en återanpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten på samtal och intervjuer samt en enkätundersökning avseende intagna som i nuläget verkställer ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Syftet med studien är att skapa en ökad kunskap om hur det är att leva i missbruk och vad det är som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förståelse för vad det är som hjälper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar även samhället oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rådet 2012 refererad i Brottsförebyggande rådet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och inslag av grounded theory.

I denna studie är syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, när det gäller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn på dem och deras dåvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i så fall på vilket sätt denna syn påverkat dem, i förhållande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur upplever människor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning såg på dem och deras dåvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa människor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstås ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hävdar många att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte är själva drogerna i sig utan att alltfler människor lever under ett negativt samhälleligt tryck. Via stämpling skapar detta tryck personliga besvär såsom ångest, självdestruktivitet och dålig självbild.

Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hävdar att de använder sig av drogen i självmedicinerande syfte. Preparat såsom Ritalin och Concerta som används vid medicinering av personer med ADHD innehåller samma centralstimulerande ämnen som amfetamin. Studier har också visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrån begreppen självmedicinering och identitet, samt att spåra eventuella skillnader och förändringar i förhållande till dessa begrepp efter påbörjad medicinering med centralstimulerande läkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frågeställningar.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.