Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.

Abstract One of the essential conditions of the co-operating within the EU is that homogeneous conditions of competition prevail within the entire common market. The competition policy in the EU should guarantee that the competition is not distorted in a way that would prevent or create difficulties for the free mobility of goods and services between the member countries. The policy of competition should also guarantee that no new protectionistic obstacles will be formed, regardless of if it is being done by actions taken by member countries or as a result of actions taken by companies in order to set limits to the competition. Companies putting to an abuse their dominant position on the common market, or on a substantial part of it, is irreconcilable with the idea of the common market in case it could interfere with the trading between member countries, and is thus prohibited. The purpose of this dissertation is to describe the collective dominance from the view of the commission's interpretation of the practice of article 82 in the EG - treaty.

Denna uppsats Àr skriven pÄ initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i UmeÄ kommun. Syftet med studien Àr att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omstÀllningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i nÄgot av samhÀllets vÄrd- och behandlingssystem. I en studie pÄvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse dÀr nÀrheten till andra mÀnniskor har varit en viktig bestÄndsdel för stöd och hjÀlp.Uppsatsen utgÄr frÄn en abduktiv ansats och bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer dÀr intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

Uppsatsen Àr en induktiv kvalitativ studie som baseras pÄ sex intervjuer med personer som har egen erfarenhet av livet med missbruksproblematik. Intervjuerna har genomförts med en intervjuguide som ram för att hÄlla frÄgorna sÄ öppna som möjligt. Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys. Syftet med studien Àr att beskriva och fÄ ökad förstÄelse om hur vardagen kan se ut för individer med missbruk av berusningssubstanser. Vardagslivet för en individ som missbrukar dagligen ser inte ut som en vanlig lönearbetares.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta upp olika problem som barn som vÀxer upp i en miljö med missbruk stÄr inför i livet. Barnen fÄr ofta problem med sjÀlvkÀnsla och tillit till andra mÀnniskor och detta tar individerna med sig upp i vuxen Älder. Förnekelsen och tystnaden Àr stark pÄ grund av att individerna skÀms för att förÀldern Àr missbrukare. Uppsatsen Àr ocksÄ kopplad till skolan och vad personalen dÀr kan göra för att upptÀcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att fÄ en bild av problematiken har fyra individer som vÀxt upp med en eller tvÄ missbrukande intervjuats, och i frÄgan om skolans roll har tvÄ kuratorer intervjuats.

Abstrakt Tidigare har det gjorts Ätskillig forskning kring varför mÀnniskor vÀljer vÀgar som innebÀr destruktiva levnadssÀtt sÄsom missbruk och kriminalitet. VÄrt intresse vÀcktes dÄ vi insÄg att den forskning som gjorts kring vÀgen ut ur dessa destruktiva levnadsvanor Àr tunn. Vi ville genom vÄr studie undersöka vilka faktorer som pÄverkar och motiverar mÀnniskan till att lÀmna missbruk och kriminalitet bakom sig och undvika Äterfall. UtifrÄn Ebaughs modell kring exitprocesser med de stadier en individ genomgÄr dÄ hon bestÀmmer sig för att bryta upp med sina levnadsvanor har vi analyserat det material vi samlat in för att fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad:Vilka förhÄllanden bidrar till att individer avbryter missbruk och kriminalitet och kan undvika att Äterfalla i detta beteende? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har vi genom en kvalitativ studie intervjuat personer inom organisationen KRIS.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Uppsatsen Àr en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjÀlp av diskursanalys som teori och metod svarar pÄ frÄgestÀllningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ gymnasieskolan? Vilken Àr dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende pÄ vilka diskursiva konstruktioner av eleven och lÀraren som anvÀnds. NÄgot entydigt svar pÄ vilken diskurs som Àr dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvÀndande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tÀnkas fÄ. .

Denna uppsats behandlar sex olika livsberÀttelser om före detta fÀngelsedömda narkomaner. Vi har genom intervjuer valt att ta del av individernas subjektiva upplevelser gÀllande deras vÀg in i missbruk och kriminalitet, tiden dÀr och hur deras vÀg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Samtliga av vÄra intervjupersoner har ett tungt och lÄngt missbruk bakom sig och de Àr alla dömda till minst ett fÀngelsestraff, flera av dem har dock avtjÀnat Ätskilliga Är i fÀngelse. Syftet med vÄr uppsats Àr att förmedla intervjupersonernas berÀttelser vidare med önskan om att öka förstÄelsen och minska fördomarna gentemot före detta missbrukare och kriminella i samhÀllet. Vi tycker det Àr viktigt att fokusera pÄ mÀnniskor som visar en vilja till förÀndring och tycker de förtjÀnar en andra chans i livet.

Inom rÀttspsykiatrin vÄrdas mÄnga patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen Àr heterogen med komplexa och specifika vÄrdbehov. VÄrdare Àr de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vÄrdares erfarenheter av att vÄrda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rÀttspsykiatrisk vÄrd. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade pÄ en rÀttspsykiatrisk regionvÄrdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden samt beskriva kvinnornas situation utifrÄn utvalda livsomrÄden. Studien bygger pÄ material hÀmtat frÄn DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvÄrden som genomfört lÄnga inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja pÄ frÄgan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jÀmförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sÀmre förhÄllanden inom flera livsomrÄden samt ett tyngre missbruk jÀmfört med gruppen som inte varit utsatta.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller pÄ ett medvetet eller omedvetet sÀtt genom bilder. Vi har granskat nio lÀromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar Àr den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framstÀllningar av sÄvÀl flickor som pojkar i bilderna..

VÄr rapport visar vad som hÀnder med ungdomar efter att de har behandlats för missbruk pÄ en SiS institution enligt Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Samt pÄ vilket sÀtt eftervÄrden bedrivs idag och hur den fungerar. Resultatet i vÄr rapport visar att eftervÄrden Àr svÄrdefinierad och kan ses ur flera olika perspektiv. EftervÄrden kan se vÀldigt olika ut eftersom det inte finns nÄgra bestÀmda riktlinjer för hur den skall bedrivas, den ska anpassas efter varje ungdoms problem och behov. I rapporten har vi kommit fram till att eftervÄrden inte fungerar fullt ut.