Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka pÄverkansfaktorer kring studie och yrkesvÀgledares val av gruppbaserad studie och yrkesvÀgledning pÄ högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vÀgledare pÄ olika grundskolor. Studien Àr gjord med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt för att sÀrskilja informatörernas sÀtt att tÀnka, samt att hitta mönster i deras förhÄllningssÀtt. Teorier i arbetet Àr hÀmtade frÄn flera skilda forskningsfÀlt, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjÀlpt till att ge en ökad förstÄelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv.

Med hjÀlp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har Àmnat hitta svar pÄ frÄgor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit sÄ pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel rÄd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare Àn till nÄgot intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt dÄ fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhÀllet. Vi kommer fram till att eleverna bör trÀnas i demokrati, men att denna trÀning Àven bör prÀglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lÀrare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom lÀroplanen grundar sig pÄ i förvÀg definierade mÄl och kunskapskrav, sÄ var avsikten att undersöka hur dessa Äterspeglas i lÀrarnas bedömningspraktik, ifrÄga om vilka bedömningsprocesser som anvÀnds och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lÀrare i företagsekonomi. Resultaten visar pÄ betydande skillnader hur lÀrarna arbetar med bedömning och i vilken utstrÀckning som kursplanernas mÄl och bedömningskriterier anvÀnds, och i analysen framtrÀder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmÄl och betygskriterier, vilka tydligt framtrÀder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att kritiskt undersöka fyra i Göteborgsregionenfrekvent anvÀnda sfi-lÀromedel med fokus pÄ de familjeideologiskadiskurserna. Materialet utgörs av fyra sfi-lÀromedel, samt av intervjuer med fyratill lÀromedlen knutna författare. FrÄgestÀllningarna Àr:1) Vilka Àr de dominerande diskurserna kring familjefrÄgor ilÀromedlen?2) Finns det motsÀttningar mellan olika familjediskurser?3) Hur medverkar texten i konstruerandet, bevarandet ochförÀndrandet av sociala strukturer och maktrelationer, och deideologiska hÄllningar som försvarar eller ifrÄgasÀtter dem?Slutsatsen Àr att lÀromedlen pÄ familjomrÄdet domineras av diskurser kring ?denmoderna familjen?. Det finns motsÀttningar mellan familjediskurserna, frÀmst pÄomrÄdet jÀmstÀlldhet.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Syftet med min uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgon skillnad pÄ upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. Intresset vÀcktes under min praktik pÄ en öppenvÄrdsbehandling för missbrukare, dÀr jag ocksÄ kom i kontakt med anhöriga. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka kÀnslor, emotioner och erfarenheter Àn mer okomplicerade faktafrÄgor. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Denna studie undersöker hur kultur framstÀlls i tre lÀroböcker för elever i Ärskurs 7 i Àmnet engelska. De lÀroböcker som undersöks i studien Àr Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken Àr analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av sprÄket och för att analysera texter för att ta fram det vÀsentliga innehÄllet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingÄr. Den teoretiska utgÄngspunkten som studien bygger pÄ Àr ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det Àr den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande sÀrstÀllningen i alla tre lÀroböcker. Den brittiska varianten av engelskan Àr den som föresprÄkas i böckerna och dÀr tvÄ av de tre analyserade lÀroböcker i den hÀr studien pÄvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

The purpose of this study is to understand and analyze why individuals develop and manage to leave drug abuse. The material consists of interviews with eight individuals who have gone through a life of addiction and managed to change their lifestyle. We contacted the participants through the organization called KRIS (Criminals Redress with Society). The results indicate that the participants have had a troublesome upbringing and been labeled by society as outsiders which have led them into addiction. The results also show that they have all gone through a social conversion from the life as an addict to become sober.

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.

I uppsatsen undersöks hur personal pÄ öppna ungdomsverksamheter, populÀrt kallade fritidsgÄrdar, talar om kön och tjejers plats inom verksamheterna. Studiens syfte Àr att undersöka hur kön omtalas och förstÄs inom ramen för öppna ungdomsverksamheter samt hur det pÄverkar gÄrdarnas jÀmstÀlldhetsarbete. VÄrt urval, som Àr mÄlstyrt, innefattar tre olika öppna ungdomsverksamheter ifrÄn en och samma stadsdel i Göteborg. I varje verksamhet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tvÄ anstÀllda ur personalen. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och sociologisk teoribildning om kön.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.