Uppsatsen behandlar konstnären John Bauer (1882-1918) och dennes konst, sett utifrån religionsfilosofen Mircea Eliades (1907-1986) världsbild. Verken som behandlas är Titta på dem, sade trollmor. Titta på mina söner! Vackrare troll finns inte på denna sidan månen, (1915), och Tyr och Fenrer, (1911).Uppsatsens syfte är att tolka och diskutera dessa utifrån Eliades teorier och begrepp. Uppsatsen går igenom tidigare litteratur om Bauer, och analyserar denna, samt definierar de teorier och begrepp hos Eliade som är relevanta för tolkningen..

This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades ?axis mundi?, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of ?reality?? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached.

x.

The aim of this essay is to illustrate a modern phenomenon, the Olympic Games, by applying the ideas of Mircea Eliade concerning space, time and myth. This literature study is mainly divided in two parts, one descriptive and one analytic. In the first part Eliade?s ideas and some criticism, which has been pointed against his theoretical approaches as well as his character, are presented. In the second part an analysis is carried out, based on the previously presented ideas and elements essential for the Olympics; the idea of the Olympics, the place, the ceremonies, the competition and the concept of individual idolism.I have discussed what seems like gnostic tendencies in Eliade?s ideas, in the sense that both Eliade?s ideas and the concept of Gnosticism argue that knowledge is a necessary condition for salvation, as well as the fact that Eliade and his ideas have not always a pro-Christian approach.

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte.

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

Den judiske historieskrivaren Flavius Josefus som i Rom skrev sitt verk Antiquitates Judaicae om det hebreiska folkets historia betonade starkt den hebreiska profetismen, profeterna och profetian. Den tidiga kristna kyrkan byggde sin tro på de gamla hebreiska profeternas skrifter och den fortsatta uppenbarelsen man uppfattade under första århundradet. Föreliggande studie bygger dock på frågeställningen om vad som var den hebreiska profetismens egentliga väsen och religiösa funktion enligt Josefus beskrivning i Antiquitates Judaicae 5-11? I studien används Mircea Eliades religionsteori som heuristiskt redskap för att finna svar på frågeställningen. Undersökningen visar att den hebreiska profetismens egentliga väsen enligt Josefus var Guds manifestation, hierofani och uppenbarelse hos vissa människor, genom att de blev uppfyllda av Guds ande (????? ??????).

The first aim of this study is to discuss and try to understand the relationship between the holy andethics, and more specifically how it can be understood, which is the critical question that I haveformulated, in Giorgio Agamben?s and Emmanuel Levinas? philosophies. The second, moreconstructive aim is to discuss whether the holy can be understood as something good or problematicin relation to the society.Rooted in philosophy of religion and ethics, I have first tried to discuss how the holy has beenunderstood in the philosophy of phenomenology and in the texts of Rudolf Otto, Mircea Eliade andEspen Dahl. The holy has in the history been understood as something central in religions, and hasalso not been connected to the idea of ethics. Recently it has also been critized ? by Dahl ? for notbeing so pure as first thought of.In Levinas texts the holy has been understood as something differentiated through his distiction,in the Talmudic reading ?Desacralization and Disenchantment?, between the holy, which can beseen as something pure, and the sacred which can been seen as something impure and a form ofdegenerated holiness.