Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda..

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk.

Idén med examensarbetet var att konstruera en generell radiolänk med minsta möjliga storlek, som skulle kopplas samman med en redan befintlig konstruktion. Radiokrets CC1100 från Chipcon används tillsammans med mikroprocessor MSP430 från Texas Instruments. För attradiomodulen skall klara ett stort inspänningsområde används en spänningsstabilisator XC6202 från Torex. Det färdiga kortet är ett fyralagerskort med komponenter på en sida, med ett helt jordplan. Komponenterna är placerade så att de fyller sin funktion, samtidigt som de upptar minsta möjliga utrymme egentligen kanske detta med ska vara dåtid? .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka graden av planäritet förkompletta multipartita grafer. Det primära resultatet som presenteras är enformel som kan användas för att nedåt begränsa det minsta antalet korsningarsom behövs för att realisera en komplett bipartit graf indelad i mrespektive n noder: cr(K_{m,,n}) >= q - 2p + 4, m >= n >= 2, där q = mn ochp = m + n. Därutöver presenteras tabeller som med formeln som utgångspunktuppskattar eller bestämmer det minsta antalet korsningar för allakompletta multipartita grafer med sju noder eller mindre. Uppsatsen innehåller också en genomgång av några tidigare resultat, däriblandZarankiewicz uppställning av kompletta bipartita grafer samt en överblicköver Crossing Number Inequality.

I detta examensarbete studeras en ny konstruktion av en reversibel axialfläkt. Genom experimentella tester utvärderas olika utföranden av fläkthjul. De faktorer som varierar är utformning på nav och skovelbas samt skovelvinkel. Alla tester genomförs i AB Akron-maskiners testrigg som är upprättad efter ISO 5801.Navets utformning visar sig inte ha märkbar påverkan på prestandan. Förändringar i prestandan upptäcks när olika kombinationer av nav och skovelbas testas.

Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas.Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet.För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians..

I samband med ingenjörsutbildningen med inriktning produktutveckling vid högskolan i Borås, konstruerades ett formsprutningsverktyg åt firma Finstansteknik i Ulricehamn.Syftet vid konstruktion var framtagning av ny serie Foodboxes för fastfood som är en lockande alternativ till befintliga engångsförpackningar i termoplastmaterial som används i stor utsträckning idag.Formsprutningsverktyg konstruerades för massproduktion av olika formar engångshämtboxar.Med hänsyn tagen till kravspecifikationen har projektet inneburit närmare analyser inom material, design och konstruktion.Riktlinjerna för produkt designen var huvudsakligen miljövänlighet och upptagning av minsta möjliga plats vid exponering i butik.Designen kan redovisa minsta möjliga materialåtgång och en stabil konstruktion som kan återvändas, återvinnas, frysas, maskindiskas, värmas i micro och lätt staplas. Samtidig ökar efterfrågan på formsprutningsteknologi och formsprutade produkter som gör det möjligt att tillverka högkvalitativa former i kortare serielängder. Också ingår formsprutade produkter och komponenter en viktig del av vårt vardagsliv..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det empiriskt går att påvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits från starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrån historisk data tagit fram den lägsta variansfonden för att använda den som riskfri fond i Sharpekvoten.

Grisar föds med olika förutsättningar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid på sig att nå samma slaktvikt som de större grisarna vilket kräver en noggrann och genomtänkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvänjningen sker många förändringar i smågrisens liv, bland annat ändras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mängd foder kan ansamlas i mage och tarm. Här kan oönskade bakterier växa till, vilka kan orsaka avvänjningsdiarré. Mindre grisar är oftast känsligare än tyngre och har svårare att anpassa sig, därför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sätta i en egen box med extra tillsyn.

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevånare ärframgångsrika såväl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgång sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpå de fördelar och nackdelar de små staterna har i en globaliserad värld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, främst ekonomisk sårbarhet, säkerhetoch miljö, som små suveräna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stävjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas på ett sådant sätt attriskerna med liten storlek minskas kan världens minsta stater komma att bli ännuframgångsrikare då de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utåt och samordnande politik inåt..

Sedan den första november 2010 finns det inte längre något lagkrav på att samtliga svenskaaktiebolag ska använda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu är undantagna frånlagen väljer den största delen av dem fortfarande att använda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara på frågan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch få deras syn på revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge ännu enförklaring till varför så många bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de främsta anledningarna till att så stor andel valt att behållarevisorn är på grund av ett delat ägande, en relation till en bank som kräver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna få hjälp i svårare skattefrågor som kanuppkomma.

Emmaboda glas grundades år 1919 och med att tillverka planglas. Idag är de helägda av Saint-Gobain och tillverkar inte längre glas från grunden utan bearbetar enbart planglas. Målet med arbetet är att kartlägga energiåtgången per producerad kvadratmeter glas baserat på vilka processer de genomgår. De största energiförbrukarna på Emmaboda glas är tre eluppvärmda ugnar och det blir utgångspunkten för hur glaset ska kategoriseras.Glaset kategoriseras i tre grupper och energiförbrukningen per grupp beräknas med minsta kvadratmetoden. Det finns en stor mängd mätdata i form av elförbrukning och producerad mängd glas att tillgå och den analyseras för att sedan härledas till önskad produkt.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.