Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna..

Studiens syfte var att ta reda på vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder barnen till delaktighet. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? På vilket sätt bjuds in barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att få en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar använde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes på två olika förskolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm. .

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till ämnet barn som far illa. Med utgångspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjälpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler på ett barns utsatthet samt så framgår det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta ämne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger från två olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgår det att pedagogerna var väl medvetna om sin skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur många pedagoger som egentligen vågar ta klivet till en anmälan.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

Arbetet Inskolning av de yngsta barnen av Eleonora Persson handlar om inskolning i förskola. Syftet med följande studie är utifrån fyra förskollärares perspektiv undersöka hur de yngsta barnens inskolning kan gå till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur man förbereder det nya barnet och föräldrarna, vilka inskolningsmodeller som finns samt hur inskolningen kan gå till. Arbetet resulterade i att förskollärare arbetar med två veckors lång inskolning för att barnen successivt samt med stöd av sina föräldrar skall vänja sig vid pedagogerna, den befintliga barngruppen och den nya miljön. Det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek.

Studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar har blivit ett allt mer aktuellt ämne på senare tid. Ämnet utgör grunden för denna studie, som syftar till att visa små barns egna perspektiv när det gäller deras upplevelse av karriär. Studien består av tio intervjuer med barn i 4-6 års ålder och resultatet visar att barnen har stor medvetenhet när det gäller karriär. Barnen kan berätta om vad ett arbete är, hur man får ett jobb, vilka som arbetar m.m., vilket analyseras utifrån begreppen self-concept, circumscription och images of occupations samt utifrån tidigare forskning. Några slutsatser som dras är att barnen till övervägande del kopplar arbete till föräldrarna, att de inte ser några begränsningar vad gäller könsroller samt att alla barnen anger realistiska yrkesaspirationer..

Syftet med den här studien är att få veta hur sexåringen i tre förskoleklasser ser på kvinnligt och manligt. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:? Anser barnen att det finns sysselsättningar beroende på könstillhörighet?? Inom vilka områden anser barnen att kvinnor och män är jämställda?? Anser barnen att det är skillnad på flickor och pojkar?För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av en kvantitativ strukturerad enkät och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt är enligt barnen hushållssysslor och motsvarande för mannen är teknik, underhåll och fritidsaktiviteter.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgångspunkt i vår önskan att få reda på mer om hur den verbala kommunikationen hjälper barnen att ta och upprätthålla ledarskap i leken. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vår forskningsgenomgång. I teoridelen har vi därför valt att utgå från olika tema såsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har även lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras.

Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan de yngsta barnen och pedagogerna i matsitua-tionen på en förskola. Vilket inflytande barn ges är nära sammanlänkat med pedagogernas medve-tenhet om makten de har i rollen som vuxna. Frågeställningarna är:? Hur samspelar pedagogerna och barnen i matsituationer?? Vilket inflytande ger pedagogerna till barnen i matsituationer?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av videoobservationer. Observationerna har gjorts på en avdelning med nio tvååringar.