Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för Minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.

Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser.

Testeffekten innebär att minnesprestationen ökar efter att ett test har genomförts. Upprepad testning ger enligt tidigare studier en bättre minnesprestation över längre tid än upprepad instudering. Syftet med denna studie är att försöka replikera testeffekten med liknande men ändå andra stimuli än Karpicke och Roedinger (2008), samt att studera om testeffekten uppstår för både lätta som svåra stimulusmaterial. Judgements of learning (JOLs) är inlärningsbedömningar som genomförs efter instudering. Ytterligare ett syfte är att studera om JOLs leder till en lika stark testeffekt som testeffekten i sig gör, då det i litteraturen antas att studenter, innan de bedömer sin inlärning, gör ett återgivningsförsök.

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med arbetet är att presentera en handlingsplan för lärare som vill använda sig av studieteknik i historieundervisningen. Genom att sammanväva teorier om inlärning, utveckling, studieteknik, historiemedvetande, identitet, lärobokstexter, Minnet och hjärnan presenteras dels en förberedande handlingsplan dels en utförande handlingsplan. I den förberedande handlingsplanen är målet att eleverna skall bli effektiva i sitt användande av studieteknik. Detta för att eleverna sedan genom den utförande handlingsplanen skall kunna utnyttja studieteknik för att öka sin inlärning och förståelse i ämnet historia..

Syftet med arbetet är att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur använder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever får möta matematik på många olika sätt genom att bygga med lego. De får möjlighet att lära sig lägesord, mängd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation är kommutativ. Elever får även möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, träna Minnet och att koncentrera sig..

When the use of encryption amongst the regular computer user grows morewidespread than ever it makes the life of the IT-forensics experts difficult.Hampering the judicial investigations that otherwise could have lead to convictions.In this report we will treat the subject of crypto analysis with a focus on decrypting files and devices encrypted with the software TrueCrypt. A solution will be presented that can facilitate the future work involving encryption. The application DFEAT that has been developed during the writings of this report is faster than the corresponding software EFDD, and attacks both partitions and bitwise copies of entire harddrives where PKF fails.DFEAT is a lightweight application that is almost 50 times smaller compared to EFDD and 200 times smaller than PKF's portable version..

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhållande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var säkra på att Förintelsen av judarna hade ägt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara Minnet av Förintelsen. Syftet med vår studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhåller sig till händelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som delades ut till 40st årskurs tre elever på gymnasiet.

Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ?Slumpvandring? från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica.Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också Minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen.Vidare diskuteras romanens primära intertext, ?Geniet? av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman.

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i Minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

Grundtanken med detta arbete är att se om utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning.

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i Minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

AbstractThe purpose of the study was to examine if manual signs used as support to spoken and written language can be a god mnemonic for learning of word-pictures. I performed my study as an experiment in which I made a Memory game with word-pictures. I played the game with the children twice. The first time, we played without manual signs and the second time I used sign as a support. I observed the children and noted the words they learned to read with and without the support of manual signs.