Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

This work is meant to show how memory can work within a smaller society when it comes to folklore and local history. What is remembered, how it is remembered and why it is remembered. Sprung from the older collections of folklore within the selected area - which is Glaskogen in western V?rmland - the purpose is to look at different types of memorizing and how it can work. The purpose is also to analyze some of the folklore from Glaskogen via narrative analyzing methods of Palmenfelt, Labov and Young, and also to understand Glaskogen from a cultural heritage perspective, looking at the valuation process and attitude towards the immaterial heritage.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

Detta arbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Skåne och behandlar framtagandet av en landskapsanalysmetod, som kan användas för gestaltningsprogram i stråkstudier. Stråkstudier görs i ett tidigt skede i vägplaneringsprocessen och utförs för att få ett sammanhang längs ett helt vägstråk inför framtida förändringar. En stråkstudie består av flera olika delar och görs på en övergripande nivå där den speciellt tar fasta på de stora dragen. En av delarna kallas för gestaltningsprogram och behandlar det visuella landskapet som en väg går genom. Gestaltningsprogrammet är viktigt då det fungerar som en vägledning och ser till helheten när arbeten utförs längs med en väg.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Bronze Age cairns have been interpreted as everything from navigation marks to marking liminal places in the landscape. It has also been stated that the main purpose of their location is to be visible. This is something that has been taken for granted. The main problem is the cairns have been considered as a homogenous monument. With the help of digital methods like GIS it is possible to test this kind of questions in quantitative way.

Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna känslomässiga konflikter innebär ofta terapiprocesser som varar över lång tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssätt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga läggning. Många arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhållningssätt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod är ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien är att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lära sig arbeta efter en specifik metod med fokus på affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.

This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time.

Syftet bakom denna uppsats har varit att belysa och skapa en förståelse för en temporär dimension av landskapsarkitektur. Uppsatsen behandlar det temporära som ett gestaltningsbegrepp och undersöker hur det praktiskt skulle kunna tillämpas samt om det finns behov i staden av tillfälliga upplevelser. Arbetet baseras på en litteraturstudie och för att bekräfta denna utfördes även en lättare observation av en temporär installation. Resultatet tyder på att ett förändrat synsätt på staden och stadens rum är aktuellt. Det tillfälliga skulle kunna berika den sociala dimensionen, våra minnen och skapa mer kreativa stadsrum.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva människans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att få hjälp genom tron på Gud eller genom inre styrka, att det finns någon som lyssnar och förstår, att det finns andra som är sjuka på samma sätt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. Omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa människan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för människan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för människan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvärld. Kunskap, respekt och förståelse för människan som har en kronisk sjukdom ansågs vara en bas för omvårdnadsinterventioner..

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..