This thesis examines how power is constructed through language use in the Swedish mining policy with the legislative change proposition to enabling uranium mining. The aim is to analyze differences in how the government and municipalities formulate and justify their positions. The study adopts a qualitative case study design and applies Fairlough?s critical discourse analysis. The empirical material consists of a governmental press release and public consultation responses from municipalities.

Syftet med uppsatsen är att analysera de bestämmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. Tillståndsprocessen berör främst tre lagar: Minerallagen, miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rättskällor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörättsliga systemet av bestämmelser. Teoridelen inleder med att kartlägga det rättsliga systemet i sin helhet, därefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa främjar målet om hållbar utveckling. Vi har begränsat oss på fastighetsrättens område.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka bestämmelser i Minerallagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken som berör varandra under processen att söka och erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för koncessionsmineraler. Minerallagen är den lagstiftning som reglerar utvinningen av koncessionsmineraler i Sverige och är en lagstiftning med en lång historik. Gruvnäringen i Sverige sträcker sig tillbaka till 1200-talets bergsbruk och med tidens gång har Minerallagen utvecklats till den lagstiftning som gäller idag, en koncessionsrättslig Minerallag med inslag av inmutningsrätt. Utgångspunkten var att undersöka hur en gruvverksamhet kan bedrivas inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Undersökningen utfördes enligt traditionell juridisk metod, det vill säga genom studier av lagstiftning, förarbeten och doktrin.

I denna uppsats behandlas frågan om äganderätt till mineraler. Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av fastighetsbegreppet utreda hur synen på äganderätt till mineraler ser ut i Sverige och om senare förarbeten medfört att frågan blivit mer oklar. Metoden är baserad på den rättsdogmatiska metoden. Tillgången till doktrin och praxis har varit starkt begränsad och utredningen är därför främst baserad på förarbeten. I uppsatsen läggs särskild vikt på principuttalanden från lagstiftaren.