Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 36 av 612

Skatteverket- Företagarnas bÀsta vÀn? : Hur kommer Skatteverkets arbetsrutiner att pÄverkas av den slopade revisionsplikten?

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..

SjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild med SET-metoden : En kvalitativ studie om fem pedagogers upplevelser av SET-metoden vad gÀller elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild

SET-metodens (Social och Emotionell TrÀning) syfte Àr att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Teman Àr sjÀlvkÀnnedom, att hantera sina kÀnslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hÀvdar att metoden ger positiva resultat pÄ psykiskt vÀlmÄende, mindre anvÀndande av droger och alkohol och mindre mobbning och utÄtagerande problematik.   Syfte med denna studie Àr att belysa lÄgstadiepedagogers (lÀrare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gÀller sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbild.

SkolfrÄnvaro hos vÀrmlÀndska elever. : Samband med familjestruktur, sociala relationer och delaktighet

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Kvinnor som har uppnÄtt ett bÀttre liv : en kvalitativ studie om kvinnor som lÀmnat sitt drogmissbruk

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Skolan - en utmanare? : Matematikprojekt för elever i Ärskurs 6 som önskar utmaningar.

Syftet med denna studie var att se om det gÄr att pÄverka attityderna till Àmnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.Metoden bestod i att eleverna fick anmÀla sig till projektet och fick en enkÀt innan projektet startade. Sedan följde Ätta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkÀt.Resultatet visar helt klart en förÀndring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikÀmnet.Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet pÄ bl.a. att eleverna fick vara med och pÄverka innehÄllet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lÀrartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.Av detta kan man dra slutsatsen att Àven en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikÀmnet kan öka i positiv riktning. DÀrför Àr det viktigt att Àven denna grupp av elever fÄr utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen..

Naturens inverkan pÄ kvinnors kÀnsla av sammanhang

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Prefabricerade byggelement : En konceptbeskrivning

Byggandet idag gÄr allt mer Ät det industriella hÄllet. MÄnga företag har övergÄtt frÄn platsbyggnation till att anvÀnda sig av mer eller mindre förtillverkade element i sin produktion. Viktiga begrepp inom prefabricering Àr slutna respektive öppna system och ytrespektivevolymelement. I Falun finns företaget Panorera AB som med företagsegna (slutet system) prefabricerade komponenter bygger en- och flerbostadshus. De har Àven utvecklat ett fÀrdigt koncept med standardiserade ytelement som bildar moduler.

FörspÀnda betongelement : Dimensionering enligt Eurokod 2

Den hÀr rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstÄ teori och berÀkningsgÄngen bakom förspÀnda betongelement samt att jÀmföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillÀmningen av kunskapen inom omrÄdet Àr stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inlÀsning av litteratur samt handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att nÄgra delar av teorin och berÀkningsgÄngen bakom förspÀnda betongelement var lik den som anvÀnds vid slakarmerade betongelement, dock existerade Àven mÄnga skillnader. Likheterna erhÄlls bland annat vid berÀkningarna av moment- och tvÀrkraftskapaciteterna. Skillnaden Àr att mÄnga extra steg mÄste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgrÀnstillstÄnd.Slutligen kunde det konstateras att förspÀnda betongelement har mÄnga fördelar, vilka bland annat Àr att större spÀnnvidder, mindre dimensioner pÄ konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhÄllas.

FÖRBÄTTRINGSPROJEKT PÅ MICOR AB:S RIKTAVDELNING

Micor AB tillverkar cirkulÀra sÄgklingor och Àr framförallt inriktade pÄ specialbestÀllda cirkulÀra sÄgklingor frÄn orderstorleken en och uppÄt.  PÄ uppdrag av Micor AB har en kartlÀggning av hur det dagliga arbetet gÄr till pÄ Micors riktavdelningen gjorts. PÄ riktavdelningen riktar och strÀcks cirkulÀra sÄgklingor. Anledningen till att de cirkulÀra sÄgklingorna riktas Àr för att de ska vibrera mindre och kunden ska fÄ en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har pÄ riktavdelningen Àr att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte Àr dokumenterad. Den knapphÀndiga informationen om vad som pÄverkar spÀnningen hos en cirkulÀr sÄgklinga gör att variationen av spÀnning kan variera frÄn ordertillfÀlle till ordertillfÀlle. Micor AB vill Àven underlÀtta upplÀrningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. KartlÀggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spÀnningen i cirkulÀra sÄgklingor.Identifiering av vilka parametrar som pÄverkar spÀnningen pÄ en cirkulÀr sÄgklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom Àmnet samt genom egna tester.Genom kartlÀggningen av vad som pÄverkar spÀnningen pÄ cirkulÀra sÄgklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att fÄ mindre variationer i spÀnningen och det kommer att underlÀtta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

Hur pÄverkar stress och kompetens revisionskvalitet? : En kvantitativ undersökning av mindre revisionsbolag

Revisionskvalitet Àr nÄgot som stÀndigt verkar vara ett aktuellt Àmne. Forskare har genom Ären anvÀnt flera olika mÄtt och metoder för att försöka mÀta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att anvÀnda oss av ett kvalitetsmÄtt som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebÀr att vi istÀllet för att mÀta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel pÄ kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att sjÀlv titta nÀrmare pÄ fallet. Faktorer som skulle kunna pÄverka revisorer att begÄ dessa felaktigheter Àr flera, men vi har i vÄr studie valt att fokusera pÄ olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

Leva, lÀra och undervisa med estetik : Den estetiska arbetsformens roll vid tvÄ grundskolor

Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Skolans individualisering : En studie om dess möjligheter och konsekvenser

Syftet med detta arbete var att kartlÀgga, beskriva och förklara hur lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen sÄg pÄ individualisering och hur de arbetade för att uppnÄ en sÄdan undervisning. Med individualisering sÄ menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lÀrare i yrkesinriktade Àmnen och lÀrare i teoretiska Àmnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lÀrare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning dÄ det stÄr i lÀroplanen. Alla nÀmnde ocksÄ för stora klasser som ett stort problem dÄ de kÀnde att de inte han se alla.

Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Det moderna risksamhÀllet: En studie om klimatrisker inom kommunal krisberedskap

KlimatförÀndringarna Àr numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrÄn. De sker hÀr och nu och det rÄder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att sÄ Àr fallet. Med klimatförÀndringarna kommer risker vi i nulÀget har vÀldigt svÄrt att förutse och förhÄlla oss till och dÀrmed pÄverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet Àr baserat pÄ ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmÀktige.

LjudnivÄvariationer i Kulturens hus: mÀtningar för att utröna hörselskaderisken vid olika ÄskÄdarplatser vid Ätergivning med högtalare

I studien har mÀtningar gjorts i den stora konsertsalen i Kulturens hus för att undersöka om ljudnivÄvariationen mellan olika ÄskÄdarplatser i lokalen kan utgöra en hörselskaderisk. Ljudkartor har sammanstÀllts över konsertsalens parkettsektion som illustrerar ljudnivÄvariationen mellan tersbanden 20Hz-12,5kHz, samt den A-vÀgda ekvivalenta och maximala ljudnivÄn. En uppskattning av ljudnivÄns beroende av avstÄndet frÄn scen har gjorts vid ett antal punkter runt om i hela konsertsalen. Sammanlagt har tre konserthusbesök gjorts, dÀr en mindre analys av konsertmiljön genomfördes vid första besöket. MÀtningar gjordes i samband med tvÄ efterkommande tillfÀllen.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->