Sökresultat:
9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 34 av 612
Fritidsengelskan och skolan : Extramural English and English in school
Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.
En studie av Dunn & Dunns inlÀrningsmodell ? ?Learning Styles?
Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlÀrningsstilar utifrÄn Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att fÄ kunskap om hur olika lÀrstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlÀrningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa frÄn helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som dÀremot skiljde sig i förhÄllande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att anvÀnda mindre andel av studiematerial.
Analys av vinddata frÄn lidar
I denna rapport har mÀtningar frÄn en lidar och mÀtningar frÄn en meteorologisk mÀtmast jÀmförts. En undersökning har Àven gjorts för vilka atmosfÀriska tillstÄnd som lidarn mÀter bra och för vilka förhÄllanden den mÀter mindre bra. Som referens anvÀnds data frÄn en mÀtmast, som antas vara korrekta. Platsen för mÀtningarna Àr över skog vilket medför mer komplex terrÀng Àn över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfÀriska tillstÄnd dÄ lidarn mÀter sÀmre, för att filtrera bort de mest extrema förhÄllandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, lÄg eller negativ vertikal vinddifferens och liten Äterspridning.
Att hitta sin marknad : En studie om marknadsbedömning för mindre företag
För att lyckas bra som egenföretagare i dag Ă€r det bra att genomföra en marknadsbedömning,gĂ€rna under sjĂ€lva etableringsfasen. Ska en butik lyckas pĂ„ marknaden och fĂ„ ett brakundunderlag Ă€r det en god idĂ© att undersöka om det finns nĂ„gon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar stĂ€ndigt och företaget bör varaföreberedd pĂ„ förĂ€ndringar dĂ„ de kan pĂ„verka företaget stort.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att studera och ge djupare förstĂ„else för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvĂ„righeter som kan uppstĂ„ vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Ă
tta stycken intervjuer med butiksÀgare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning Àr, och tillför företaget, Àr en förutsÀttningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sÄdan.
Grammatisk sprÄkförstÄelse vid fyra Är - testar vi det vi tror? : En jÀmförande studie av tvÄ grammatiska sprÄkförstÄelsetest
Det har gjorts mÄnga studier kring barns sprÄkproduktion medan kunskaperna om hur och nÀr förstÄelsen utvecklas Àr mindre. Forskare Àr eniga om att förstÄelsen i stort föregÄr produktionen Àven om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förstÄelse för dem. Att testa sprÄkförstÄelse Àr svÄrt dÄ barnet behöver utföra nÄgon form av handling för att visa vad det förstÄr. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ grammatiska förstÄelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmÀssigt och dels innehÄllsmÀssigt. Sjuttiosex fyraÄriga barn, ensprÄkiga med svenska som förstasprÄk och flersprÄkiga, testades med bÄda testen.
Social klass: Upplevelser och antaganden utifrÄn arbetslösa personers perspektiv
Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.
"Och du, Birgit, kan du inte virka eller lÀsa en bok?" : - En studie av genusnormer i samhÀllskunskapsböcker för grundskolans mellanstadium 1962-1977
Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsĂ€ttningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre pĂ„ ett decennium. Begreppet jĂ€mstĂ€lldhet etableras i den politiska debatten och introduceras Ă€ven för första gĂ„ngen i lĂ€roplan för grundskolan 1969.Den hĂ€r samhĂ€llsutvecklingen mĂ€rks mycket tydligt i lĂ€romedlen för mellanstadiet och pĂ„ bara drygt tio Ă„r sker en enorm förĂ€ndring. FrĂ„n att vara starkt prĂ€glade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gĂ€ller sĂ€rskiljandet pĂ„ pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gĂ€ller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i lĂ€roböckerna.ĂndĂ„ visar det sig att utvecklingen i lĂ€roböckerna Ă€r nĂ„got slĂ€pande i förhĂ„llande till den samhĂ€llspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero pĂ„ att lĂ€romedel ofta har en lĂ„ng produktionstid och sĂ„ledes tenderar att hĂ„lla fast vid gamla normer och fördomar lĂ€ngre Ă€n vad den samtida samhĂ€llsdebatten anger..
Silviasyster : expert eller undersköterska
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Var Àr min mentor? En mindre kommuns implementering av
Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagslÀget och hur vÀl rustade de Àr inför framtiden dÄ mentorskapet skall kopplas till en lÀrarlegitimation.FrÄgestÀllningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur vÀl förberedd Àr ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lÀrarlegitimation?Teori: UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet om att lÀrande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frÄgor som utgÄngspunkt.Resultat: VÄrt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagslÀget existerar inte detta system dÄ det inte har funnits nÄgon efterfrÄgan pÄ mentorer. En orsak kan vara den höga medelÄldern pÄ de anstÀllda pedagogerna i kommunen och den lÄga omsÀttning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanÄt uppstÄtt och ledningsorganisation har dÄ skapat olika tillfÀlliga lösningar.
K2 - Varför inte?
Bakgrund och problem: Ett sedan lÀnge identifierat problem pÄ redovisningsomrÄdet Àr denoproportionerligt höga kostnaden mindre företag har för att uppfylla kraven pÄ finansiellrapportering, relativt nyttan de har av de rapporter som skapas. MÄnga gÄnger handlar mindreföretags problem med redovisningen ocksÄ om den mÀngd redovisningsval som karaktÀriserarÀldre normering pÄ omrÄdet, och som skapats i syfte att tillgodose informationskrav somsÀllan finns i de mindre bolagen. Dessa problem har föranlett utarbetandet av en ny nationellredovisningsreglering, med tydliga förenklingsambitioner för mindre bolag, kallat K2-regelverket. Efter att K2-regleringen lanserades i slutet av Är 2008 har det stÄtt mindreaktiebolag fritt att anvÀnda sig av den nya förenklade regleringen, eller den Àldre meromfattande normeringen, fram tills det kommande alternativet K3 presenterats och bliralternativet till K2. Endast ett fÄtal procent av de företag som tillÄts anvÀnda sig av detförenklade regelverket har dock valt att göra det, nÄgot som tyder pÄ att förenklingarna intevarit adekvata eller att normgivaren inte nÄtt ut med sitt budskap.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka Àr de bakomliggandeorsakerna till mindre företags val om tillÀmpande av K2-regelverket?AvgrÀnsningar: Geografiska avgrÀnsningar har gjorts p.g.a.
Vad bestÀmmer hur mycket vÄr semesterresa kostar? : en studie i prissÀttning av svenska paketresor
Turism genom paketresor Àr ett Àmne som behandlats relativt lite inom samhÀllsekonomisk forskning, trots att det Àr ett fenomen som de flesta utav oss svenskar nÄgon gÄng har upplevt. Konkurrensen pÄ marknaden för paketresor har blivit allt hÄrdare genom Ären och detta har pÄverkat bÄde researrangörernas priser och marginaler men ocksÄ hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fÄtal stora researrangörer som tillÀmpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har pÄvisat en struktur av perfekt konkurrens med lÄga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa tvÄ lÀnder storleksmÀssigt, med en marknad som bestÄr av nÄgra stora charterjÀttar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltsÄ inte hittills undersökt hur priserna pÄ den svenska marknaden bestÀms utifrÄn konkurrenter och inte heller försökt fastslÄ vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken pÄ.
EFFEKTIVISERING AV DELMOMENT I PROCESSKARTLĂGGNING
Den hÀr C-uppsatsen har gÄtt ut pÄ att göra en processkartlÀggning pÄ Äteruppbyggnaden av Vivallaskolans bollhall som har brunnit ner under slutet av oktober 2010. UtifrÄn processkartlÀggningen har det gjorts analyser och observationer pÄ aktivitetsflödet. DÀr framgÄr det vad som har gÄtt bra och mindre bra. Till det som har gÄtt mindre bra har förslag till lösningar tagits fram. I dessa lösningar ingÄr metoderna: PDCA (s.21), BIM (s.21) och Ishikawadiagram (s.21), som tydligt visar förbÀttringsÄtgÀrder.ProcesskartlÀggningen och lösningsförslagen har tagits fram utifrÄn observationer i form av besök pÄ arbetsplatsen samt lÀsning av litteratur och elektroniska kÀllor.
Kostnadsanalys av lÄgenergihus : KostnadsjÀmförelse mellan traditionella hus, minienergi - och passivhus
Sverige har som mÄl att Är 2020 reducera energianvÀndningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till Är 2050. För att mÄlen ska uppnÄs fordras fler energisnÄla nybyggnationer och energieffektivisering pÄ ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige Àr mindre Àn 1 procent energisnÄla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den lÄga marknadsutvecklingen för lÄgenergihus beror pÄ att lÄgenergihus Àr generellt mellan 2 till 10 procent dyrare Àn traditionellt byggda hus. Andra orsaker Àr att mÄnga byggherrar inte kÀnner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har Àven visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmÄgan att tÀnka lÄngsiktigt vilket har bidragit att mÄnga byggherrar inriktar sig pÄ kortsiktiga ekonomiska resultat istÀllet för hela byggnadens livscykel.Syftet med den hÀr rapporten var att berÀkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.
Gymnasieskolans Uppdrag. : Hur görs mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar?
Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra mÄlarlÀrlingen anstÀllningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en mÄlerifirma, utifrÄn vad lÀroplanen sÀger och vilka önskningar och krav en mÄlarmÀstare har inför en anstÀllning. Syftet var att beskriva karaktÀrsÀmneslÀrarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anstÀllningsmetoder som en mÄlarmÀstare anvÀnder sig av nÀr en nyanstÀllning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkÀt, samt intervjuer med ett antal mÄlarmÀstare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkÀt skickats ut över hela landet och intervjuer med sex mÄleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.
RISKEN ATT DU BLIR "DET" : - PATIENTERS UPPLEVELSER AV ISOLERINGSVĂ RD
Uppsatsen Àr en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förÀndring för en ungdom och dennes förÀldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. MÄlgruppen utgjordes av 29 familjer som under Ären 2011-2013 avslutat en FFT-behandling pÄ Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i sjÀlvskattningsformulÀren FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stÀmde överens med tidigare forskning av modellen, bÄde internationellt och nationellt.