Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på gerotranscendens.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial.

I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning.

För att lyckas bra som egenföretagare i dag är det bra att genomföra en marknadsbedömning,gärna under själva etableringsfasen. Ska en butik lyckas på marknaden och få ett brakundunderlag är det en god idé att undersöka om det finns någon marknad för det sortimentföretaget planerar att ha i sin butik. Marknaden skiftar ständigt och företaget bör varaföreberedd på förändringar då de kan påverka företaget stort.Syftet med den här uppsatsen är att studera och ge djupare förståelse för hur en egenföretagaregenomför en marknadsbedömning vid etablering av en butik. Uppsatsen avser att belysa desvårigheter som kan uppstå vid en marknadsbedömning och hur en egenföretagare kanundvika dessa. Åtta stycken intervjuer med butiksägare har genomförts.Att vara medveten om vad en marknadsbedömning är, och tillför företaget, är en förutsättningför att kunna genomföra en grundlig och noggrann sådan.

Det har gjorts många studier kring barns språkproduktion medan kunskaperna om hur och när förståelsen utvecklas är mindre. Forskare är eniga om att förståelsen i stort föregår produktionen även om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förståelse för dem. Att testa språkförståelse är svårt då barnet behöver utföra någon form av handling för att visa vad det förstår. Syftet med denna studie är att jämföra två grammatiska förståelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmässigt och dels innehållsmässigt. Sjuttiosex fyraåriga barn, enspråkiga med svenska som förstaspråk och flerspråkiga, testades med båda testen.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syfte: Att se hur en mindre kommuns ledningsorganisation arbetar med mentorskap i dagsläget och hur väl rustade de är inför framtiden då mentorskapet skall kopplas till en lärarlegitimation.Frågeställningar: Har kommunen ett organiserat mentorskap? Anser ledningsorganisationen att det finns ett behov av mentorskap? Hur väl förberedd är ledningsorganisationen i kommunen för införandet av ett mentorskap inkluderat i en lärarlegitimation?Teori: Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet om att lärande i huvudsak sker genom kommunikation.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa intervjumetoden med strukturerade frågor som utgångspunkt.Resultat: Vårt resultat visar att den kommun som vi har undersökt har haft ett fungerande mentorskapssystem med högskoleutbildade mentorer. I dagsläget existerar inte detta system då det inte har funnits någon efterfrågan på mentorer. En orsak kan vara den höga medelåldern på de anställda pedagogerna i kommunen och den låga omsättning av personal. Behovet av ett organiserat mentorskap har emellanåt uppstått och ledningsorganisation har då skapat olika tillfälliga lösningar.