Sök:

Sökresultat:

9482 Uppsatser om Mindre företag - Sida 59 av 633

StationssamhÀllet nÀsta ? en studie av den stationsnÀra planeringen i SkÄne

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Professionellas upplevelser av att arbeta med manualbaserade metoder inom socialt arbete : en kvalitativ studie av tre verksamheter inom missbruksvÄrden

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Bilden av samen : Svenska Turistföreningens framstÀllning av samerna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

?Hade jag inte haft hemtjÀnst dÄ hade jag inte klarat det? : En studie om Àldres anhörigvÄrdares upplevelser av kommunalt stöd

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Socionomens roll i en naturvetenskaplig vÀrld : En studie om hur kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden upplever arbetet i en medicinskt dominerad arbetsmiljö

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Stödet som Àr sÄ nÀra men ÀndÄ sÄ lÄngt ifrÄn : En kvalitativ studie om rekrytering av deltagare till stödgrupper för barn till missbrukare

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Snabbare omhÀndertagande av patienter med misstÀnkt höftfraktur

Äldre patienter över 65 Ă„r med höftfraktur efter lĂ„genergitrauma fĂ„r vĂ€nta lĂ€nge pĂ„ röntgen, undersökning, provtagning och operation. Det verkar finnas ett samband med lĂ„nga vĂ€ntetider och komplikationer som svĂ„r smĂ€rta, förvirring, infektioner, trycksĂ„r och förlĂ€ngd vĂ„rdtid för den drabbade. Syftet med studien var att undersöka om en pĂ„börjad preoperativ handlĂ€ggning prehospitalt kan leda till minskade vĂ€ntetider, mindre smĂ€rta postoperativt, fĂ€rre komplikationer och vĂ„rddagar för patienter med misstĂ€nkt höftfraktur. Snabbare omhĂ€ndertagande för dessa patienter innebar att ambulanspersonalen pĂ„började de Ă„tgĂ€rder som utförs pĂ„ akutmottagningen och slussade patienten förbi akutmottagningen til röntgen. Resultatet av den nu aktuella studien jĂ€mfördes med en motsvarande grupp som omhĂ€ndertagits pĂ„ sedvanligt sĂ€tt.

Kan frÀmre korsbandsskador hos unga fotbollsspelande kvinnor förebyggas med trÀningsprogram?

Bakgrund: KnÀskador Àr ett problem inom fotboll och en allvarlig knÀskada som ofta drabbar unga kvinnor Àr en frÀmre korsbandsskada. Denna skada sker oftast vid plötsliga inbromsningar, snabba riktningsförÀndringar eller vid landning efter ett hopp. Rehabiliteringen för frÀmre korsbandsskador Àr lÄng och risken att drabbas av artros i det skadade knÀet senare i livet ökar.Syfte: Syftet med studien Àr att se om det hos unga kvinnor som spelar fotboll gÄr att förebygga frÀmre korsbandsskador med hjÀlp av trÀningsprogram.Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visar att de spelare som deltog i de olika trÀningsprogrammen hade 61 % (OR 0.59, Cl 0.46 ? 0.75) mindre risk att drabbas av frÀmre korsbandsskador jÀmfört med de spelare som inte deltog i nÄgot trÀningsprogram. Resultatet antydde Àven att ju lÀngre trÀningsprogrammen pÄgÄtt desto mindre Àr risken att drabbas av en frÀmre korsbandsskada, detta var dock inte signifikant.Diskussion: TrÀningsprogram som anvÀnds för att förebygga frÀmre korsbandsskador bör inte enbart bestÄ av balanstrÀning.

Hur vet du det? : En studie om barns trovÀrdighetsarbete i risk- och skyddsbedömningsintervjuer

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

FörÀldrastöd som "samhÀllsproblem" : Tankar, idéer och erfarenheter frÄn Norrbotten

Denna studies syfte var att undersöka hur förÀldrastöd har implementerats i tvÄ olika kommuner i Norrbotten. Studien syftade Àven till att beskriva olika förÀldrastödsaktörers tankar, idéer och erfarenheter kring förÀldrastöd, eftersom dessa kan antas ha betydelse för vilka insatser som implementeras. Studiens fokus var att studera förebyggande universella och selektiva förÀldrastödsinsatser. Utöver detta, avgrÀnsades denna kvalitativa och jÀmförande studie till att beskriva förÀldrastöd i en mindre samt en större kommun i Norrbotten, utifrÄn bÄde en strategisk- och en mer verksamhetsnÀra nivÄ. Studien beskriver Àven förÀldrastöd i Norrbottens lÀn utifrÄn ett landstingsperspektiv samt ett perspektiv frÄn en frivilligorganisation.

"Chris kan inte sÀga U" : - fem förskollÀrares utsagor om bedömning i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som anvÀnds pÄ förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om anvÀndandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollÀrares tankar kring begreppet bedömning dÄ vi sjÀlva ville ha en ökad förstÄelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt. För att samla in resultat till vÄr studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollÀrare.

Spelskapande men en komponentbaserad arbetsprocess

Syftet med detta kandidatarbete Àr att testa en arbetsmetod som skiljer sig ifrÄn det en mindre grupp i vanliga fall anvÀnder sig av: en komponentbaserad arbetsprocess för att utforska och sammanstÀlla arbetserfarenheten med den komponentbaserade arbetsmetoden, utvecklar vi dÀrför ett digitalt spel..

LVU i ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om genus i tolkning och tillÀmpning av rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Faktorer som pÄverkar kostnadskalkyl vid vraksanering

Micor AB tillverkar cirkulÀra sÄgklingor och Àr framförallt inriktade pÄ specialbestÀllda cirkulÀra sÄgklingor frÄn orderstorleken en och uppÄt.  PÄ uppdrag av Micor AB har en kartlÀggning av hur det dagliga arbetet gÄr till pÄ Micors riktavdelningen gjorts. PÄ riktavdelningen riktar och strÀcks cirkulÀra sÄgklingor. Anledningen till att de cirkulÀra sÄgklingorna riktas Àr för att de ska vibrera mindre och kunden ska fÄ en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har pÄ riktavdelningen Àr att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte Àr dokumenterad. Den knapphÀndiga informationen om vad som pÄverkar spÀnningen hos en cirkulÀr sÄgklinga gör att variationen av spÀnning kan variera frÄn ordertillfÀlle till ordertillfÀlle. Micor AB vill Àven underlÀtta upplÀrningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. KartlÀggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spÀnningen i cirkulÀra sÄgklingor.Identifiering av vilka parametrar som pÄverkar spÀnningen pÄ en cirkulÀr sÄgklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom Àmnet samt genom egna tester.Genom kartlÀggningen av vad som pÄverkar spÀnningen pÄ cirkulÀra sÄgklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att fÄ mindre variationer i spÀnningen och det kommer att underlÀtta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

Ensamkommande barn : En kvalitativ studie om ensamkommande barns upplevelser av hem för vÄrd eller boendestöd

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->